Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik / 751 (1925-1939) With: Sam Lindstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Kinematografi - Historik och utveckling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är sagt, är en bildfrekvens av 16—18 per sekund, som är den vanliga vid
kinoprojektionen, mer än tillräcklig för att ernå en stroboskopisk effekt. Huru man vid denna
bildfrekvens erhåller den erforderliga ljusväxlingsfrekvensen skall i samband med den
kinematografiska projektionsapparatens konstruktion närmare beröras.

Innan vi övergå till en redogörelse för kinematografiens teknik, skola vi ge en helt
kort historisk överblick av ämnet och därvid omnämna några av de apparater, som
voro kända före kinematografiens uppfinning och ur vilka den moderna
kinematografien kan sägas ha utvecklats.

Fig. 845. Taumatrop eller trollskiva. Bilderna äro tecknade på var sin sida av den cirkelrunda skivan.

Ögats persistens hade man tidigt observerat. Redan Ptolemaios omnämner i sitt
verk »Optiken», som skrevs mellan åren 130—150, detta fenomen. Persistensen kan
påvisas på många sätt. Svänger man hastigt en glödande trästicka i en cirkelrund bana,
så ser man i stället för en punkt, som förflyttar sig, en lysande, bågformad linje. På
samma fysiologiska fenomen är den kända leksaken taumatropen (av grek, thauma,
underverk, konststycke, och trepein, vrida, vända) eller trollskivan baserad (fig. 845). Den
består av en pappskiva, som medelst ett par trådar kan sättas i hastig rotation. På
pappskivans ena sida är tecknad en bild, som på ett eller annat sätt kompletteras av
en sådan på pappskivans andra sida. Om skivan försättes i rotation, förenas den bild,
som för ögonblicket verkligen träffar ögats näthinna, med efterbilden av den andra,
och vi få illusionen av en enda bild. Vid det exempel, som fig. 845 visar, synes sålunda
fågeln sitta inne i buren.

Fig. 846. Stroboskopet eller »levande hjulet».

Fig. 847. Fenakistoskop eller pantoskop.

Fig. 848. Zootrop eller trolltrumma.

Mera samband med kinematografien ha de apparater, som äro grundade på den
stroboskopiska effekten. De första kända försöken att på grund av denna effekt framställa
rörliga bilder datera sig från 1829, då Antoine Plateau i Gent (* 1801, † 1883)
uppfann fenakistoskopet (av grek, fenakizein, bedraga, och skopein, se) även kallat fantoskop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>