Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Negativprocessen - Kameran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
sedan behandlas med ett reducerande ämne, t. ex. en sulfitlösning, reduceras de båda
föreningarna. Man erhåller alltså åter en bild av metalliskt silver plus en sådan av
kvicksilver i form av en svart fällning och ernår sålunda en förstärkning av tätheten,
som blir desto större ju mera silver de resp, bildställena ursprungligen innehöllo.
Kameran.
Fig. 773. Ateljékamera.
På sid. 664 och följ, ha vi lämnat en framställning av kamerans utvecklingshistoria
intill den tid den började få användning som fotografiskt instrument. Fotografiska
kameror förekomma numera i en mångfald olika typer och konstruktioner, avsedda för
olika slag av arbete. I det
följande skola några av de
vanligaste konstruktionerna
i korta drag beskrivas.
I princip utgöres den
fotografiska kameran av en
ljustät låda, i vars ena vägg,
kamerafronten, objektivet är
monterat, vilket projicierar
en bild av de utanför
liggande föremålen på lådans
motsatta vägg, varest den
känsliga plåten resp, filmen vid
exponeringen befinner sig.
Vanligen äro kamerafronten
och bakstycket förenade
genom en bälg, så att
avståndet dem emellan kan
förändras; därigenom möjliggöres
skarpinställningen och
kamerans ihopfällande vid
transport, varvid den sålunda blir
mindre skrymmande.
Kamerans konstruktion anpassas
för det slag av arbete, för
vilket den är ansedd. För
arbete i ateljé, särskilt för
porträttupptagningar,
användes ateljékameran (fig. 773),
som alltid är försedd med ett stadigt höj- och sänkbart stativ. Den är i regel
avsedd för rätt stora format (18 X 24, 24 X 30 cm) men utrustad med ombytbart
bakstycke och kassetter för mindre format. För arbeten utom ateljén användes, då det
gäller större format (12 X lö1^ och däröver), reskameran (fig. 774). Den göres alltid
hopfällbar och är utrustad med alla de »rörligheter», rörligt objektivbräde och rörligt
bakstycke, som erfordras, för att man skall erhålla en korrekt tecknad bild, även då
man — för att få med det önskade bildavsnittet — nödgas använda sned kamera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
