Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Negativprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Fig. 765. Mörkrumslykta med tre olika
växelbara Ijusfilter.
rummet för att kunna se och övervaka de manipulationer och processer, som där
utföras, bör mörkrumsbelysningen anpassas efter det material, som man använder. Då
den vanliga bromsilverplåten huvudsakligen är känslig för spektrets blå violetta strålar
(jfr fig. 761 6) men vid längre belysning även påverkas av grönt och gult ljus, måste
mörkrumslyktans Ijusfilter fullständigt absorbera alla dessa strålar och således endast
genomsläppa spektrets röda område. Vid behandling av högkänsliga plåtar använder
man därför ett rubinrött Ijusfilter, som man
genom praktiska försök eller spektroskopisk
undersökning förvissat sig om vara »säkert».
Bäst och säkrast äro i allmänhet de
mörkrums-filter, som utgöras av på glas gjutna färgade
gelatinhinnor, då man vid framställning av
sådana filter lätt kan anpassa den
nödvändiga absorptionen utan att transparensen för de
tillåtna strålarna nämnvärt förminskas. För
mindre känsligt negativmaterial och för en del
framkallningspapper är en orangeröd eller t. o. m.
gul mörkrumsbelysning tillfyllest. Vid
användning av pankromatiskt negativmaterial (se fig.
761 d, e, f) är en starkt dämpad, grön
mörkrumsbelysning att föredraga. Mörkrumslampan bör
helst vara konstruerad så, att ljusfiltren efter önskan lätt kunna växlas, så att man efter
behag kan erhålla den för tillfället mest lämpliga mörkrumsbelysningen (se fig. 765).
Till mörkrummets utrustning hör dessutom arbetsbord och vask jämte
anordningar för plåtarnas, filmernas och papperens skölj ning, samt ett antal skålar för de
olika baden, flaskor, mätglas och diverse special utensilier..
Det är av stor vikt att mörkrummet är ändamålsenligt inrett, så att man med nödig
omsorg kan utföra det viktiga arbetet med negativens framställning, ty negativet är
ju grundvalen för den fotografiska bilden och dess kvalitet är avgörande för det
slutliga resultatet.
Plåtens exponering. En av de första betingelserna för erhållandet av ett gott
negativ är en korrekt exponering. Endast om exponeringstiden håller sig inom de gränser,
som bestämmas av plåtens »exponeringslatitud» (se sid. 690), kan ett oklanderligt negativ
erhållas. En god regel är att hellre exponera för länge än för kort, ty under det att
överexponering till en viss grad genom lämplig framkallning kan korrigeras, är ett
under-exponerat negativ i regel antingen räddningslöst förlorat eller ock ger det ett mycket
underhaltigt avtryck. Den bästa gradationen, d. v. s. det riktigaste återgivandet av
föremålets olika ljusvärden, erhålles vid korrekt exponering.
Exponeringstidens längd är i första hand beroende på 1) plåtens känslighet, 2)
ljusets intensitet, 3) objektivets ljusstyrka och 4) föremålets belysning,
reflexionsför-måga och färg.
Plåtens känslighet angives i grader enligt något sensitometersystem (se sid. 688).
Ljusets intensitet är beroende på årstid, tid på dagen och väderlek. Vid användning
av artificiella ljuskällor ha vi icke endast att räkna med Ijusstyrjran mätt i normalljus,
utan även ljusets färg (spektrala sammansättning) i förening med negativmaterialets
färgkänslighet samt ljuskällans avstånd från det belysta föremålet. Belysningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
