Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Äldre iakttagelser rörande ljusets kemiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. ÄLDRE IAKTTAGELSER RÖRANDE LJUSETS KEMISKA VERKNINGAR. 695
300
9
Fig. 761. Grafisk framställning av ögats och med
olika färgämnen sensibiliserade
bromsilvergelatinplå-tars spektrala känslighet. a ögats känslighet;
6 bromsilver utan optisk sensibilisering; c
brom-silver sensibiliserat med erytrosin, d med pinakrom,
e med pinakromviolett, f med dicyanin. Den
heldragna kurvan i g visar spektrets inverkan på en
med pinakrom sensibiliserad plåt vid upptagning
genom ett »tonriktigt» kompensationsfilter, vars
absorption angives av den streckade kurvan. Den
prickade kurvan antyder effekten vid förlängd
exponering.
Arbete med färgkänsliga plåtar i samband med kompensationsfilter kallas
ortokro-matisk fotografi (av orthos, riktig, och chroma, färg, d. v. s. färgriktig).
Kompensations-filtret placeras antingen omedelbart framför eller bakom objektivet (sällan tätt intill
plåten). Dess styrka, färgtäthet, anpassas dels efter negativmaterialets ortokromasi (som hos
olika material kan vara mycket varierande), dels ljuskällans spektrala sammansättning.
Olika ljuskällor kunna ha högst olika spektrai sammansättning, även om de för ögat
synas vita; särskilt gäller detta de
artificiella Ij uskällorna. Men även dagslj usets
spektrala sammansättning är långt ifrån
konstant utan varierar med solhöjden och
till en viss grad även med
väderleksförhållandena. På morgonen strax efter
soluppgången och på kvällen strax före
solnedgången är dagsljuset betydligt
gulaktigare än mitt på dagen. Detta beror
på att jordens atmosfär starkare
absorberar de blåvioletta strålarna än de
övriga; vid låg solhöjd, då solljuset alltså
har att passera en längre väg genom
atmosfärhöljet, blir
blåviolettabsorptio-nen starkare och till följd härav ljuset
gulare. (Detta är orsaken till att solen vid
upp- och nedgång synes gul eller röd.)
Man brukar beteckna gulskivans
täthet med ett tal, som anger huru många
gånger den vid dagsljusfotografering
förlänger exponeringstiden. Ett 4-gångers
filter betyder alltså, att det fordrar 4
gånger längre exponeringstid än som
skulle behövas utan filter. Detta
beteck-ningssätt gäller strängt taget endast vid
användning av färgkänsliga plåtar av
normal ortokromasi och — av ovan
anförda skäl — vid dagsljusfotografering
mitt på dagen, då ju, som sagt, såväl
emulsionens färgkänslighet som ljusets
spektrala sammansättning avsevärt kan
variera. Använder man alltför kraftigt
gulfilter kunna färgerna bliva
överkompenserade. Genom överkompensering
kan exempelvis ett landskap med en
klarblå sommarhimmel förvandlas till en oväders stämning och de gröna och gula
partierna bli på bilden ljusare än de te sig för ögat.
I handeln förkomma plåtar med »dämpad blåkänslighet», vilka, om också icke
i fullt tillfredsställande grad, återge färgernas tonvärden utan någon särskild gulskiva.
Dylika plåtar, som även bära beteckningen »non filter» eller »anti-screen», ha en emulsion,
som innehåller ett gult färgämne. Gulfiltret kan här sägas vara förlagt till själva emul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
