Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Boktryckerikonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIKONSTEN I SVERIGE.
657
förda tryck. Han utförde under sin kortvariga verksamhet i Stockholm vidare två
liturgiska handböcker för ärkestiftets behov samt en liten donat. Orsaken till att
Gothan så snart återvänt till Tyskland känner man ej; som han emellertid sedermera i
Lübeck utförde flera arbeten för svensk räkning, har hans betydelse för Sverige såsom
boktryckare sträckt sig än längre, till år 1493. Detta år besökte han ånyo Stockholm,
nu på väg till Ryssland för att där införa boktryckerikonsten, varifrån han emellertid
aldrig återvände.
Vid sin återresa till Tyskland 1487 synes Gothan ha kvarlämnat en av sina
medhjälpare, nämligen sin svåger Johannes Fabri, vilkens namn finnes i tre under åren
1495—96 i Stockholm tryckta böcker. En av dessa, Gerson, Aff dyäfwIsens frästilse, är
vår första på svenska tryckta bok. De andra äro omfångsrika volymer, Breviarium
Strengnense och Breviarium Upsalense.
Under 1400-talet ha i vårt land för övrigt endast två mindre tryckerier varit i
verksamhet, ett i Vadstena kloster och ett i Mariefreds kartusiankloster. Efter Fabris död
1496 fanns inget tryckeri i Stockholm förrän år 1526, då kungl. tryckeriet inrättades.
Åren 1510—19 drevs ett tryckeri i Uppsala av Paul Grus, antagligen den förste
svenske boktryckaren. Tryckeriets typförråd utgjordes av det materiel, som av Uppsala
domkapitel övertagits av Snell, utökat med en del av Gothans typer, anfanger och
träsnitt. Här utfördes några skolböcker, ett Psaltarium för ärkestiftet samt några
småskrifter på svenska. Biskop Hans Brask anlade 1523 ett tryckeri i Söderköping, vilket
förestods av Olof Ulrichsson. Då Brask utnyttjade tryckeriet i striden mot det
luterska kätteriet, väckte detta konung Gustavs misshag, varför det på hans befallning
nedlades år 1526. Ulrichsson flyttade till Köpenhamn och sedan till Malmö, där han
verkade som boktryckare ända till år 1556. I Uppsala voro år 1525 verksamma
Bartholomæus Fabri, son till Johannes Fabri, och Georg Richolff d. y., bördig
från Lübeck. Med reformationens genombrott i vårt land följde, att tryckpressen
togs i bruk för spridande av de nya lärorna och bekämpande av de katolska
villfarelserna. Gustav Vasa var ej sen att utnyttja de möjligheter, som tryckpressen
erbjöd. De två sista katolska tryckerierna indrogos, det i Söderköping nedlades, och
det i Uppsala sattes ur funktion genom den tryckerikunniga personalens förflyttande
till Stockholm, i och för det kungliga tryckeriets uppsättande. Konung Gustav strävade
nog efter att använda »goda swenska karlar» i sitt tryckeri, men som de då tillgängliga
svenska yrkesmännen ej kunde mäta sig med tyskarna i skicklighet, blev det nödvändigt
att t. ex. för den stora bibelupplagan inkalla den förut i Uppsala verksamme Georg
Richolff d. y. Redan första året som kungliga tryckeriet kommit i gång, år 1526, utkommo
därifrån »Een nyttwgh wnderwijsning om menniskionis fall» och Nya testamentet på
svenska, den förra sannolikt utgiven av Olavus Petri. Titelbladet uppvisar svenska
riksvapnet i träsnitt, och i slutet finnes Georg Richolffs tryckarmärke, varav framgår tryckeriets
officiella ställning och Richolffs egenskap av föreståndare för detsamma. Typerna i denna
bok äro desamma som R. använt i Uppsala året förut. Redan 1527 har antagligen Richolff
lämnat Stockholm, varefter Bartholomeus Fabri en tid förestått det kungliga tryckeriet.
Detta var inrymt i hospitalet vid Själagårdsgatan. Sedan tryckningen av Nya testamentet
avslutats, har verksamheten upptagits av utgivande av de talrika skrifter på svenska, som
främst Olavus Petri lät utgå i landet för befästandet av reformationsverket. Bland dessa
äro att nämna hans skrifter om sakramenten, äktenskapet och klosterleverne samt hans
för predikobruk avsedda En nyttig postilla. Den av Olavus Petri redigerade svenska
handboken utkom 1529, den svenska mässan år 1531. Skrifterna från kungliga tryckeriet under
42—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
