Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Repslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
ständligt. Arbetaren har en järnnyckel med två handtag, i vars mellandel äro så många
(3 eller 7) hål, som parten skall hava trådar eller linan parter. Börjande vid den ena
änden av de sträckta trådarna eller parterna, för han sin nyckel småningom, alltjämt
snoende, ända till den andra änden och sammanvrider sålunda delarna till ett helt.
Fig. 616. Tvinningsmaskin för järntrådskablar.
I
Emellertid användes även »lera» av järn, repslagarhjul och släde, och arbetet utföres
då på samma sätt som vid slagning av hamptåg, blott med den skillnad, att
järntrådarnas ändar äro fästa vid släden med rörliga hakar, så att de under snoningen kunna
vrida sig något kring längdaxeln. I annat fall skulle de snart vridas sönder. I
järn-trådslinorna ligga för övrigt de särskilda trådarna i mycket långsträcktare spiraler
än garnen uti hamptågen. Vid en lina om tre dukter,
var och en om fyra trådar, göra dessa i hamptåget
ett varv på 15 cm av längden, men i järntrådslinan
på 30 cm. Genom tillödning av trådar kunna
järn-trådslinor göras hur långa som helst. Till skydd
mot rost kunna de överdragas och mellanrummen
fyllas med en seg och smidig fettblandning eller
också kan man förzinka trådarna före snodden. Skola
tågen vara mycket böjliga, kunna de förfärdigas av
hampa och järn tillsammans, i det man såväl i dukter
som trossar inlägger en »hampsjäl», d. v. s. spinner
järntråd omkring en hampsträng. Linor av
järn-eller ståltråd (»wirerope») tillverkas numera av så
utmärkt beskaffenhet i särskilda maskiner, att de
nästan uteslutande användas på områden, som förut
behärskades av hamptågvirket, såsom till allt »stående gods» och »stag» ombord, till
»löpande gods» i talj or och block, till bogsering, dragtåg, hissar, linbanor och
transmissioner av alla slag m. m.
Fig. 616 och 617 visa schematiskt anordningen av en tvinningsmaskin för
järntrådskablar, enligt A. Andersons (Oakmont, Ill.) patent 1920. Järn- eller ståltråden är
upplindad på spolarna b, vilka i erforderligt antal (enl. fig. 617 8 st.) äro fästa vid
roterande skivor, som åter äro anordnade på en större spolskiva a. De mindre spolskivorna
erhålla planetrörelse, i det att remskivan k, som driver huvudaxeln, överför rörelse
till spolskivorna genom kugghjulen h (fig. 616). .Varje spolskiva tvinnar sålunda en av
i
Fig. 617. Spolarnas anordning på
spolskivan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
