Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Skomakeri. Läderarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Ovanmaterialet lämnas därpå under en viss tid på lästen, på det att detsamma må bättre
ansmyga sig till dess yta. Därefter borttagas stiften och något lättare eller mindre stift
indrivas för att hålla ovanlädret i läge under den därpå följande fastsyningen av randen
(e, fig. 598). Sedan randen, ovanlädret och bindsulan förenats genom en fortlöpande
söm (h, fig. 598), borttagas de ännu i skodonet befintliga stiften, varpå slutligen
sömkanten beskäres.
Emellertid förefinnes vid tillämpning av denna metod vissa olägenheter. Stiften
indrivas vanligen i en riktning, som skär nålbanan vid sömmen, varigenom symaskinens
nålar ofta avbrytas emot stiften och tidsförlust uppkommer. Man har därför sökt
utbyta stiften mot andra, lämpligare fästmedel, som kunna utan olägenhet kvarstanna i
skodonet. Överläder och ritsläpp å bindsulan förenas, medan skodonet ännu är i lästat
läge, genom särskilda, exempelvis av mässingstråd bestående fästmedel, varpå
ovanläder och bindsulans läpp sammansys. Dessa permanenta fästkrampor göras lämpligen
av fin metalltråd, 0.4 mm, samt indrivas i en särskild maskin och nitas i densamma å
bindsulläppens inre sida. Varken synål eller beskärningsfräsar kunna skadas av dessa
fina metalltrådar.
Efter sulans provisoriska fastgörande kan man fastgöra densamma antingen genom
sömnad eller genom inslående av träpligg. De förr brukliga metallskruvarna eller
järn-pliggen (små stift utan huvud) användas numera icke eller högst sällan, emedan de giva
föga hållbarhet och dessutom bereda obehag, då foten förr eller senare kommer i
beröring med metallen i skruvar eller pligg. Det bästa sättet att fästa sulan vid överlädret
anses vara att sy fast den med stark tråd och först i andra rummet kommer fästandet
med träpligg. En med god tråd väl sydd sko är utan gensägelse mera elastisk och hållbar
än en pliggad sådan, ty denna senare har alltid en viss styvhet och är mindre hållbar på
grund av träets uppmjukning genom fuktighet och därpå följande krympning vid
torkning och i värme. Ju tunnare en sula är, desto mera framträder denna underlägsenhet
hos de pliggade skodonen.
Vid sömnaden kan användas antingen enkel eller dubbel söm och såväl kedjestyng
som vanligt dubbeltrådigt stickstyng förekomma. Det förra förenar sula och överläder
genom en enda tråd, ger sulan stor elasticitet men fordrar en djupare rits i sulan (och
därför en något tjockare sådan), emedan tråden ligger dubbel i densamma. Vid stickstynget
ligger däremot blott en tråd uti ritsen, ehuru därtill användas två trådar. Fördelen av
den senare sömnadsarten är, att ritsen ej behöver göras så djup och att sulan
följaktligen kan tagas något tunnare. Vid kedjesömmaskinen anbringas skodonet på ett horn,
som värmes med en låga för att hålla becktråden smidig. Sedan maskinen satts i gång,
sticker nålen in i ritsen genom sulan, överlädret och bindsulan, hämtar med sin hake
upp den första slingan och drager upp denna. Transportören (mataren) framskjuter nu
stynget en stynglängd, varpå nålen åter sticker genom lädret och drager upp en ny slinga,
samtidigt med att den första åtdrages. Hornet är vridbart i horisontal riktning, och skon
kan därför sys färdig runt om utan att tagas från hornet. Styngen kunna sys korta eller
långa, och såväl de största mansstövlar som de minsta barnskor kunna sys på denna
maskin. Maskiner för dubbelsöm finnas av olika system. Som namnet antyder, sy
desamma två sömmar tätt bredvid varandra. De arbeta med en böjd nål och en syl, som
sticker hålen, och den böjda nålen gör det möjligt att sy fast överlädret närmare. Bland
dessa maskiner märkas »Goodyear» och »Bertrand».
Randsydda skodon infördes först i Amerika och fingo snart mycket stor användning
även i Europa. Skodon med rand anses hava fördelarna av lättare reparation, starkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
