Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Fig. 566.
Ring-skyttel.
varför man övergick till sådana maskintyper, som kunde ersätta en god handsöm. Sedan
Walter Hunt i New York 1834 uppfunnit skytteln för dubbeltrådig sticksöm utan att
dock komma till praktiskt resultat, upptog Elias Howe, en mekanisk arbetare i Boston,
denna idé 1845 samt sökte vid styngbildandet tillämpa arbetssättet i en vävstol. Hans
uppfinning vann i början ringa framgång, men efter ett misslyckat försök att införa
densamma i England, fann han vid sin återkomst, att man på flera håll tillgodogjort sig
hans uppfinning med stor vinst. Han lyckades emellertid genom domstol få
äganderätten sig tillerkänd för uppfinningen av skytteln och den med öga i udden försedda
nålen, vilket inbragte honom stora summor i patentlicenser. Vid sin död 1867
efterlämnade han en förmögenhet av flera millioner. Först 1872
utgick tiden för Howes patent.
Efter 1850 följde den ena uppfinningen av symaskiner efter den
andra i oavbruten följd. Sålunda införde Wilson 1851 den roterande
griparen för dubbeltrådigt stickstyng; följande ar uppfann Grover
cirkelnålen för dubbla kedjestyng och Gibbs 1858 griparen för enkel
kedjesöm. Viktiga uppfinningar för tygets frammatning gjordes av
Isaac Singer, som 1851 införde pressarfoten och matarhjulet, samt
av Wickersham, som 1853 införde den tandade pressarfoten, vridbar
kring nålstångens axel för matning i olika riktningar. En symaskin
för kastsöm infördes av W. Webster i England 1875, särskilt för
tillverkning av säckar, segel, mattor m. m. Sömmen utfördes med
en till en halvcirkel böjd nål, roterande under tygets frammatning.
J. Laing använde 1874 för samma söm en skruvlinjeformig,
roterande nål med hakformigt böjd spets för garnets medförande. Även
andra system för framställning av kastsöm förekomma, bland vilka
särskilt må nämnas anordningen med oscillerande nål, vars stång
upptill är vridbar på en tapp och rör sig pendelartat under maskinens
arbete.
Stora fabriker för symaskinstillverkning anlades under mitten
av senare hälften av 1800-talet i Amerika, som numera är
huvudorten för denna industri. Bland större tillverkare må nämnas Howe,
Singer, Wheeler & Wilson, Grover & Baker samt Wilcox & Gibbs,
var och en med sitt särskilda system och sin karakteristiska typ.
Ehuru symaskinen’fick största betydelse och användning inom
hantverket och den industriella tillverkningen av beklädnadsartiklar, är
den dock snart sagt oumbärlig inom hemmet, och redan 1859 utförde Singerbolaget en
för hemmen särskilt avsedd »familjesymaskin», vilken allt mera fulländats och
småningom undanträngt sina flesta konkurrenter. Singermaskinens olägenhet att i följd av sin
prismatiska nålstång och rätliniga skyttelbana arbeta tungt undanröjdes så småningom,
till en början genom införandet av en vibrerande, d. v. s. i bågformig bana svängande
skyttel, och slutligen genom införandet av ringskytteln (fig. 566), försedd med gripare
och roterandè kring en vertikal axel.
Vi skola nu övergå till en kort beskrivning av symaskinens viktigaste delar och
mekanismer. Nålen har på ena sidan, ovanför ögat, en fin ränna för tråden (fig. 567) samt i
ögats övre rand en liten utböjning, varigenom tråden formas till en ögla å nålens andra
sida för griparen eller skytteln. Även å denna sidan finnes en urtagning för tråden, på
det att denna ej onödigtvis må slitas vid tygets genomstickande. Nålens liksom trådens
Fig. 567.
Öglebild-ning vid övertrådens
nål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
