Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
föres av en upp och ned rörlig ögonnål. Fig. 563 åskådliggör arbetsförloppet. När nålen
från sitt nedersta läge stiger uppåt, bildar dess tråd på framsidan en liten utböjning,
genom vilken den i ena änden spetsiga skytteln indrives och till hela sin längd genomgår,
varefter nålen under sin fortsatta rörelse uppåt medför övertråden, tills denna med
tillhjälp av lämpliga trådspänningsanordningar dragit undertråden’ till dess rätta läge i
mitten av materialet.
En annan anordning, uppfunnen 1851 av A. Wilson, har i stället för den raka
skytteln en cirkelformigt böjd gripare med tillhörande trådspole (fig. 564, 565) samt vanligen
med roterande rörelse. Spolen består av två runda, något konkava skivor, mellan vilka
tråden upprullas. Övertrådens utböjda del fattas av griparens tillspetsade ände, under
Fig. 563. Dubbla
stick-styngets bildande medelst
långs kyttel.
Fig. 564, 565. Dubbla stickstyngets
bildande medelst Wheeler &
Wilson-gripare.
det att den nyss förut bildade öglan nedförts till en liten borste, som ligger an mot
griparens omkrets och ett ögonblick kvarhåller öglan för att lämna spolen tillräcklig tid att
genomdraga undertråden. Genom en avfasning å griparens omkrets glider den gamla
öglan längre bakåt samt åtdrages alltmera i samma mån som den nya öglan förlänges och
alltså erfordrar mera tråd. Två styng äro sålunda samtidigt under arbete. Häruti ligger
en viss olägenhet, varjämte borsten genom slitning fungerar osäkert och frigör slingan
alltför tidigt, varigenom en justering blir nödvändig. Vid nyare maskiner har man
överkommit denna olägenhet sålunda, att den ena slingan ej åtdrages genom den andra utan
genom en särskild trådspännare, vilket åter medför, att griparens roterande rörelse måste
ske med till- och avtagande hastighet. Griparemekanismen syr ej så hårt åtdragna styng
som långskytteln och är av denna anledning mindre användbar för grövre arbete men
desto mera för linnesömnad, vartill den är synnerligen lämplig på grund av sin snabba
gång.
Även andra metoder finnas för framställning av dubbeltrådiga maskinstyng, dels
genom haknål, dels med användning av gripar eskyttél, i förra fallet med samverkande
skyttel och -öglebildare (Keats maskin 1886). Gripareskytteln är uppfunnen av dansken
Nörholm 1884. Undertråden, upplindad på vanlig i handeln förekommande trådrulle, är
inlagd i den kring en horisontal axel roterande, cylindriska skytteln under bordet.
Skytteln är försedd med två, diametralt motsatt varandra belägna spetsar och roterar endast
ett varv, under det nålen gör två fulla slag upp och ned. Arbetssättet liknar sålunda i viss
mån det hos Wheeler & Wilsons gripareanordning förekommande (fig. 564). Denna
maskin, tillverkad av Hengstenberg & Co., visades å maskinutställningen i Hannover
1884, varest den väckte stor uppmärksamhet, men har ej lyckats intränga i marknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
