Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Trikå- och strumpgodstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
finnas, försedd med ett hål eller öga, genom vilket tråden löper. Hålnålarna sitta på
en gemensam bom, genom vilken de kunna höjas och sänkas.
Maskorna bildas sålunda, att först en rad slingor åstadkommes genom hålnålarna
l, därigenom att trådarna läggas över var och en av haknålarna a, varefter dessa slingor
fattas av platinerna, föras uppför nålarna samt kvarhållas i sina lägen w. Nya slingor
bildas genom förskjutning av nålarna l i förhållande till haknålarna a (fig. 540, 542),
varefter samtliga hålnålar höjas, förskjutas på nytt och sänkas, varvid tråden kommer
att ligga såsom av fig. 543 framgår. Sålunda hava två slingrader bildats, en vid w och
en vid s (fig. 539). Vid framskjutning av platinerna b, tvingas de nya slingorna vid s
under nålkrokarna, medan slingorna w kvarbliva utanför. Kroken tillslutes av
pressbommen, och de vid w befintliga slingorna skjutas över nålspetsarna och bli hängande
på de inneslutna slingorna. Förfarandet upprepas, och det på detta sätt tillkomna
fabrikatet erhåller det i fig. 544 och 545 schematiskt visade utseendet, vars olikhet mot
inslagstrikå tydligt framgår vid en jämförelse med fig. 535.
Handvirkstolar för varptrikå infördes 1791 av Dawson. Hålnålarna måste kunna
röra sig i tre olika riktningar, upp och ned, fram och tillbaka samt åt båda sidor. Den
förstnämnda rörelsen åstadkommes med trampa, sidorörelserna åter genom en särskild
mekanism, »ledaren», som med tillhjälp av kuggstång och drivhjul för hand förflyttas
åt båda sidor. Vid maskindrift förflyttas ledaren genom ett kamhjul (DAwsoN-hjul),
mot vars omkrets anligger en regel, som överför rörelse till ledaren. Härigenom kan varje
önskad rörelse hos den sistnämnda erhållas genom olika profiler hos kamhjulet,
varjämte flera olika sticksystem kunna framställas och drivas i samma maskin med
användning av flera, bredvid varandra anordnade, med olika profiler försedda kamskivor.
Den första mekaniska virkstolen för varptrikå uppfanns av engelsmannen S. Orgill
1807. Den använde Dawsons kamhjul för ledarens rörelser, men då dessa för mera
invecklade mönster blevo mycket stora, övergick man snart till jacquardmekanismen för
vävnader. Denna mekanism verkar här antingen på pressen eller på hålnålarna, så
att man vid trådläggningen skjuter enstaka nålar åt sidan oberoende av de övriga.
Genom sådan förskjutning av enskilda nålar förbi en eller flera nåldelningar, kunna tätare
och glesare maskpartier bildas i mönster, varigenom spetsartade vävnader, såsom
spets-eller Tottinggardiner, gipyrmönster m. m., uppkomma. Även mekaniska rundstolar
för varptrikå hava konstruerats, huvudsakligen för bearbetning av grövre garn. Dessa
s. k. Bologna- eller schalstolar hava dock ej vunnit någon avsevärd användning. En
egendomlig maskintyp för varptrikå är Raschel- (eller rättare RACHEL-)maskinen,
med vertikal anordning, bestående av två parallella rader av stående tungnålar, fästa
vid två rörliga nålbommar, samt med överliggande ledare. Inslagstrådar kunna
instickas i växlande mönster, och emellan slingapparatens övre och undre del kunna
införas bleckskenor för »blinda» trådläggningar. Maskinen, som för vissa grövre varor
erhållit ganska stor användning, påstås hava erhållit sitt namn efter den framstående
franska skådespelerskan Rachel Felix, som införde bruket av en viss modeartikel
(tröja), för vars tillverkning maskinen ursprungligen var avsedd.
Varptrikåvarorna kunna indelas i två huvudslag, släta och i mönster. De släta
förekomma i många olika former, beroende på, huruvida de tillverkats med en eller
flera ledaremekanismer. Om alla trådar hava samma slingform, uppkommer enkel
trikå. Bildas maskorna av dubbla trådar, lagda på olika sätt, uppkommer tjockare vävnad,
dubbeltrikå. Sådan är exempelvis atlastrikå (dubbel Vandyke, till handskar),
plysch-trikå, med skuret sammetstäcke såsom foder eller rätsida, klädes- och atlastrikå med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
