Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Trikå- och strumpgodstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRIKÅ- OCH STRUMPGODSTILLVERKNING. INSLAGSTRIKÅVÄVNAD.
471
Fig. 537. Polhems senare virkmaskin (strumpstol).
på platinernas hävstänger. Virkstolar av denna typ benämnas valsvirkstolar samt äro
i huvudsakliga delar anordnade såsom de förut beskrivna kilvirkstolarna, i Tyskland
benämnda Rösschenstolarna.
Det torde här vara på sin plats att med några ord framhålla vår store mekaniker
Kristofer Polhems stora förtjänster inom detta uppfinnareområde, i det att han till
vårt land införde och sedermera väsentligt förbättrade virkstolarna. Ännu finnas i
behåll, ehuru betydligt skadade, några exemplar av dessa maskiner, tillverkade av
Polhem. Det äldsta, mycket
bristfälliga exemplaret, fig. 536, finnes i
Tekniska högskolans samlingar, de
två yngre, bättre bibehållna
exemplaren, fig. 537, äro förvarade i
Kopparbergsmuseet. Dessa
maskiner, av Polhem benämnda
strump-vävstolar, överensstämma i
väsentliga delar med de nyss beskrivna
virkstolarna. Sålunda återfinner
man hos de förra de liggande
krok-nålaina med nålhållaren, de vertikala
platinerna med den egendomliga
profilen samt pressbommen för
krokarnas tillslutning. Antagligt är,
att Polhem under sina studieresor i
utlandet i slutet av 1600-talet sett
dessa maskiner, hemfört idén och
vid tillverkningen gjort åtskilliga
förändringar i rörelsemekanismerna.
Det dröjde emellertid ganska
länge, innan virkstolen övergick till
virkmaskin. Först år 1861 uppfann
engelsmannen Artur Paget en
virkmaskin eller trikåmaskin, vilken
redan 1868 följdes av en annan, av
hans landsmän Cotton och
Alten-borough uppfunnen, väsentligt
ändrad och förbättrad maskin.
Pagetstolen liknar till sin
all
männa anordning handvirkstolen, dock med den skillnad, att nålbommen icke är fast
utan skjutbar i nålarnas längdriktning samt att platinerna ej äro rörliga i horisontal
utan blott i vertikal riktning. Cottonstolen åter avviker väsentligt från den förra såväl
i sin allmänna anordning, med alla drivmekanismer liggande nedtill, som däruti, att
nålarna äro vertikala, men platinerna horisontala och halva antalet fallande, de övriga
fasta. Avståndet mellan nålarna göres i allmänhet lika med nålens grovlek eller
diameter. Grövre varor fordra grövre nålar med i proportion större avstånd dem emellan.
Cottonstolens allmänna anordning möjliggör en större längd hos nålradema, varigenom
ända till 16 system i bredd kunna anbringas, under det att en Pagetstol svårligen kan
inrymma flera än 6. Genom korta arbetsrörelser har den förras produktion kunnat
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
