- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
451

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLVERKNING AV VÄVNADER. GARNETS BEHANDLING.

451

kelseklister, som vanligen användes, är billigare, lättare att framställa som jämn
produkt och är mindre benäget för mögelbildning i den färdiga varan. Avser klistringen
särskilt en förtyngning, tillsättes magnesiumsulfat eller olösliga, mineraliska
fyllnads-ämnen, såsom lera (china clay), talk, baryt m. fl. Såsom antiseptiska medel tillsättas i
vissa fall salicylsyra, fenol, borsyra, klorzink, formalin m. m.

I dressmaskinen uppläggas de för totala varptrådsantalet erforderliga bommarna
från varpmaskinen (längst till vänster å fig. 515). De avrullas samtidigt och trådarna
passera först genom ett galler för lämplig spridning, därefter mellan ett par klistervalsar,
den övre för utpressande av överflödigt klister, den undre, filtbeklädd, roterande i
lösningen, som hålles varm genom inledda ångrör. Trådarna ledas därpå genom en tork-

Fig. 515. Snabbdressmaskin för varmluft.

anordning, bestående antingen av upphettade cylindrar eller av ett torkskåp med
värmerör, ventilatorer och sugfläkt (fig. 515). Cylindertorkning går snabbare och förbrukar
mindre ångmängd, lufttorkning sker visserligen långsammare, men lämnar ett rundare
och vackrare garn samt i allmänhet en vackrare vävnad. Efter torkning upprullas
varpen på den bom, som skall inläggas i vävstolen. Man har särskilda maskiner för
dress-ning av garn såväl i form av härvor (färgat eller blekt garn) som i form av kops eller
korsspolar. Yllevarp limmas i särskilda maskiner (SchöNherr), anordnade i huvudsak
efter samma princip som de nyss beskrivna dressmaskinerna. Man använder lim eller
stärkelseklister med tillsats av kemikalier, s. k. växtlim, med eller utan fett, olja el.
dyl. Limmaskinen har ett kärl för den uppvärmda limlösningen, varifrån den limmade
varpen passerar genom det av 2 avdelningar bestående torkskåpet med olika
temperatur i vardera avdelningen samt utgår från torkskåpet åt inmatningssidan för att
slutligen upprullas på den omedelbart framför limkaret anordnade bommen. Härigenom
kan man lättare övervaka maskinens arbete. För mycket långhårigt varpgarn anbringas ett
par mot varpens rörelseriktning roterande borstvalsar, som tillstryka och tillsläta garnytan.

Inslagsgarn av bomull levereras i regel från spinnerier på kops, vilka äro färdiga
för insättning i skytteln. Spolning förekommer dock ofta i väverierna för uppspolning
av korsspolar och härvor. Bomulls-, linne- och även ylleväft förarbetas ofta i vått
tillstånd, varunder det är mjukare och segare. Varpgarn spolas på rull- och
bobin-maskiner samt på korsrullmaskiner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:14:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free