Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
teln. En liknande anordning uppfanns 1908 av Stimpson, Hopdale, Mass. Den av
Elsässische Maschinenbau-Gesellschaft införda, 1907 patenterade automatvävstolen
har i stället för Northrops revolvermagasin en laddningsapparat i form av en på
glidskenor löpande, fjädrande bana, på vilken äro hängande anbragta ett stort antal kops,
var och en med sin särskilda hållare, som automatiskt frigör kopsen och låter den
nedfalla i växelapparaten. Rüti Maschinenfabrik, Schweiz, införde 1912 en
automatstol, försedd med en mycket stor, fast behållare, från vars nedre del kopsen utgå,
en i sänder, på ett i en ränna löpande, ändlöst matarband med uppstående tänder,
vilka hålla dem på sina platser, tills de nedmatas i skytteln och frigöras från tandbandet.
Ehuru de två sistnämnda typerna vunnit en viss framgång, torde man dock kunna
påstå, att Northropstolen ännu bibehåller sin rangplats bland automatiska vävstolar.
Den tillverkas även i Europa av The British Northrop Loom Co., Blackburn.
Kraftförbrukni n gen vid mekaniska vävstolar är i allmänhet mindre än en
utomstående är benägen att tro, då man tänker på maskinens stora hastighet och jämför den
med andra arbetsmaskiners. Energien förbrukas huvudsakligen för skedslaget samt
skyttelns och skaftens rörelser. En vävstol för släta bomullsvävnader, 80—100 cm
vävbredd och 180—190 varv pr min., erfordrar c:a 0.15—0.20 hkr och samma vävstol
för 180—200 cm bredd och 100—110 varv c:a 0.30 hkr. En vävstol för linne och segelduk,
200 cm vävbredd, fordrar c:a 0.45 hkr. En kamgarnsstol, 160 cm vävbredd, c:a 0.25 hkr
och en klädesvävstol, samma bredd, c:a 0.45 hkr. För tunga ylledamastvävnader med
jacquardmaskin ökas kraftbehovet från 0.8 ända till 1.6 hkr.
Man har på senare tider alltmera övergått till elektrisk drift även inom
väveri-erna, och man har sålunda att välja mellan den äldre metoden med transmissionsdrift
och de nyare med elektrisk gruppdrift eller enkeldrift (varje vävstol med egen motor).
Att uppställa en allmänt gällande regel för val av driftsätt inom detta område torde
svårligen låta sig göra, enär en mängd olika förhållanden ingripa i frågan. En vid drift
av arbetsmaskiner vid mekaniska verkstäder tillämpad princip är den, att ju längre
tid arbetsuppehållen för en viss maskin upptaga av totala arbetstiden, desto
fördelaktigare är elektrisk enkeldrift, ävensom att ju större drivkraft en maskin fordrar och
ju längre mellantider maskinen står overksam (exempelvis plåtsaxar och
stansmaskiner), desto större blir fördelen med egen motor vid maskinen. Härvid förbrukas energi
blott när maskinen arbetar, varemot en transmissionsaxel, vare sig för allmän,
grupp-eller enkeldrift alltjämt är i gång, förbrukande 15 å 20 procent av sin upptagna energi.
Tydligt är att det förra fallet äger full tillämpning inom ett väveri, där arbetspauserna
i vanliga fall uppgå till c:a 25 å 30 procent av totala arbetstiden. För automatstolar,
vid vilka den effektiva arbetstiden uppgår ända till 90 procent, ställer sig visserligen
detta förhållande mindre till förmån för enkeldrift, men däremot borde elektrisk
gruppdrift ställa sig fördelaktigare, då ju automatstolarna lättare kunna placeras i en eller
flera grupper, liksom för övrigt andra vävstolar med likartat arbete sinsemellan. I
vissa hänseenden skiljer sig dock arbetet vid en mekanisk verkstad väsentligt från
arbetet i en vävsal, särskilt däruti, att om exempelvis en grov svarv, med en drivkraft
av 10 å 15 hkr, av någon anledning måste stanna, detta inverkar störande på
trans-missionsaxelns jämna gång och sålunda även på de övriga, från samma axel drivna
maskinerna. Denna olägenhet, som talar för enkeldrift vid verkstaden, förefinnes ej i
vävsalen, varest en eller annan maskins stannande ej i nämnvärd mån inverkar på
drivaxelns jämna gång. Elektrisk drift medför så många fördelar, att dess införande i ett
väveri säkerligen i de flesta fall medför såväl ekonomiska som andra fördelar. De många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
