Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Sågmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAGM ASKIN ER.
321
För klippning och stansning av tänderna finnas särskilda
pressar med excenter-, hävstångs- eller slaganordning. De kunna
drivas för hand (se fig. 331—333) men även maskindrivna finnas.
Fig. 334 visar en kombinerad stans- och klippmaskin, utförd
enligt balanstyp. I balansens ena ända finnas klippverktyg, i
den andra stansverktyg. Två personer kunna här arbeta oberoende
av varandra. Inuti det helgjutna stativet rör sig den med
balansarmen förenade hävstången. Dennas nedre del har formen av
en bygel, vilken invändigt påverkas av excenter. Fast och lös
remskiva finnas, men maskinen kan även stannas med en trampa,
som kopplar ur excentern från balansarmen.
För att bladet skall gå fritt i sågskäret utan att komma i
beröring med kanterna måste skäret vidgas genom skränkning av
tänderna. En god såg med jämn tjocklek på bladet och glatt yta
bör icke skränkas för mycket, ty detta medför tung gång och t. o. m.
tandbrott. Ty sågen får ett större arbete att utföra, så att
på-känningen blir större. Dessutom medför en stor skränkning ökad
träförlust. I varje fall får den icke göras så stark, att en kam
lämnas orörd i spåret mellan de båda tandraderna. Tändernas
in-nerkanter böra alltså fullt täcka varandra.
Å andra sidan blir friktionen för hög om skränkningen är för
liten. I detta fall kan t. o. m. inträffa, att bladet spränges. Härav
följer även att torrt, hårt och fruset virke fordrar mindre
skränkning än rått och löst. Då tandbotten är ömtålig för sprickor och
brott, omfattar vikningen övre delen men icke basen av tanden.
Om endast spetsen vikes blir denna för vek, brytes lätt eller lämnar
ett ojämnt skär. Vanligen lägges tanden något mindre än halva
bladtjockleken, t. ex. 1 mm:s bandsåg skränkes 0.4 mm åt var sida, alltså 1.8 mm:s
.sågskär. — En del sågställare bruka samtidigt giva tandspetsen en liten vridning.
Fig. 331.
Hävstångs-press för sågblad.
Fig. 332. Slagpress.
21—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
