Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Sågmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅGMASKINER.
309
Fig. 309. Mekanisk tumställare.
Smärre, runda stockar eller korta plankstumpar matas stundom fram av en med
taggar försedd, ändlös kedja. Det vanligaste är dock att arbetsstycket matas fram av
parvis verkande valsar, stående eller liggande allt efter önskad ställning på trästycket.
För att möjliggöra klyvning även efter en diagonal kunna stående valsar ofta lutas till
olika vinkel, eller ock själva bordet lutas. Ofta kan detta även höjas och sänkas.
I stället för valsar förekomma även taggade trissor, en övre höj- och sänkbar samt
en mindre vars tänder obetydligt sticka upp över bordet. Helst bör detta par löpa
mitt framför sågklingan, så att spåret sågas bort (fig. 311).
Av cirkelsågar, eller klingsågar som de vanligen benämnas, finnas en hel del former,
som vi i korthet skola beskriva.
Cirkulärsågverk för rundvirke. (Se fig. 307, 308.) Själva sågen är
inbyggd i en bänk av trä, som måste vara kraftig och väl beslagen för att stå stadigt.
I bänkens övre del äro infällda rullar av björk med
genomgående axel och beslagna i båda ändar. Närmast
intill klingan äro kortare rullar anbragta för att lämna
fast underlag just i den del där klingan utför sitt arbete.
På rullarna löper bordet, vars översida är väl
beslagen både på längden och tvären. Av vikt är att
bordet i alla delar vilar stadigt och väl horisonterat på
rullarna, samt att rörelseriktningen sammanfaller med
klingans riktning, eller ännu hellre är inställd så, att
den genomsågade delen av stocken står en
obetydlighet ut från klingans bakre del.
För att dimensionerna skola kunna uttagas fullt
exakt vid sågningen, finnes bakom och parallellt med
sågklingan anbragt ett stående, i sidled ’rörligt stöd
eller anslag, som inställes med en särskild tumställare
(fig. 309), så anbragt att sågaren ej behöver luta sig
över bordet.
På den i fig. 309 avbildade apparaten finnes en
visare, som kan inställas för olika måttenheter.
Avläsningen av inställt mått sker å en på ratthjulets
periferi anbragt mässingsskala, vars visare endast stannar å det måttslag som är inställt
med visaren. Genom veven kan apparaten låsas, så att inställt mått exakt bibehålies.
Stundom äro cirkulärsågverken dubbla, så att stocken kan avsågas på tvenne sidor
på en gång. Särskilt är det en lämplig maskin i fråga om sliperssågning, ävensom för
sågning av sparrar. Försök ha även gjorts att utbyta den första ramen vid fyrskärning
mot ett dylikt dubbelt cirkulärsågverk. På grund av dess högre prestationsförmåga hava
därvid tvenne delningsramar erfordrats för blockens uppsägning. Metoden har dock
åter övergivits, på grund av mindre exakt arbete samt svårigheten att vidare förädla
de utfallande grova bakarna.
Klyv sågar användas för att på längden uppdela virke som redan förut
genomgått sågning men önskas till en smalare eller tunnare dimension. För de vid
ramsågen utfallande bakarna (en sida bildad av stockens ursprungliga mantel, den andra
av en sågad yta) användes en såg av det utseende som fig. 310 utvisar. Matarvalsama
kunna på den ena sidan inställas med ratt eller dylikt, efter önskad bredd på den sågade
varan. Den andra sidans valsar pressas genom en motvikt mot arbetsstycket och följer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
