Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Stärkelsetillverkning, av C. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄRKELSETILLVERKNING.
245
skilliga namn, såsom maranta-, cassava- och tapiokastärkelse, och består av mycket små
korn. Framställningen sker genom uttvättning av de sönderkrossade rötterna med vatten
samt genom siktning och avsättning av stärkelsen i likhet med vad som sker vid
potatisstärkelsefabrikationen. Den brasilianska arrowrotstärkdsen kommer från rötterna ur
Manihot utilissima och kallas även för manioka-stärkelse. Även ur sagopalmens stam
framställes stärkelse, sagostärkdse. Denna föres i marknaden huvudsakligen i form av
korn, sagogryn, som erhållas därigenom att den fuktiga stärkelsen skarpt torkas över fri
eld, varvid delvis förklistring sker.
Som medelgott utbyte vid framställning av stärkelse gäller:
vid vetestärkelsefabrikationen............................... 50—53 %
»ris > > ................................ 70—80 »
> majs > » ................................ 50—60 »
Tillverkningen av stärkelse i vårt land har under år 1923 uppgått till:
Potatisstärkelse, prima och sekunda....................... 11 307 860 kg.
Vetestärkelse................................................. 35 452 >
Risstärkelse................................................. 92 096 »
Stärkelse användes till fabriksmässig beredning av stärkelsesirap, stärkelsesocker
och stärkelsegummi. Den förstnämnda varan är i Sverige föremål för fabriksmässig
tillverkning, de senare ej.
Stärkdsesirap eller glykos, som är en blandning av dextrin med dextros (druvsocker),
beredes genom att stärkelse kokas med utspädda syror, vanligen svavelsyra, i Förenta
staterna saltsyra. Kokningen, som vid fabriksmässig beredning sker i slutna pannor
(autoklaver), avbrytes, då all stärkelse är försvunnen, vilket kontrolleras genom provning
med jod, som då icke längre giver någon blåfärgning. Svavelsyran utfälles med kalk
som gips, vilken frånfiltreras, saltsyran däremot med soda, varvid bildas klornatrium
(koksalt), som ej behöver frånskiljas. Därefter inkokas lösningen i vakuumpannor, tills
den blir tjockflytande, då den bildade stärkelsesirapen innehåller något över 40 proc,
dextros, 42—45 proc, dextrin och 15—18 proc, vatten. Denna sirap, som har något
svagare söt smak än sockersirap, användes vid beredning av marmelad och karameller
samt i hushållet i stället för socker eller sockersirap och i England i stället för en del av
maltet vid beredning av maltdrycker.
Genom starkare inkokning, tills dextrosen ökats till ungefär det dubbla mot
dextri-nen, erhålles fast stärkdsesocker utkristalliserat efter sirapens avsvalning. Denna
produkt användes också som sockersurrogat.
Stärkdsegummi beredes av stärkelse antingen genom dennas fuktning med utspädd
syra och därefter följande upphettning till 150°, varvid syran avdunstar eller ock genom
röstning av stärkelsen vid en temperatur upp till 200°. I båda fallen överföres stärkelsen
delvis till dextrin, så att produkten utgör en blandning av detta gummiliknande ämne
och oförändrad stärkelse. Användes i stället för det dyrare arabiska gummit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
