Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åkerväxter - Sädesväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 LANTHUSHÅLLNINGEN OCH DESS BINÄRINGAR.
varefter de^toftlika sporerna spridas av vinden. De sporer, som inkomma i friska veteax,
smitta dessas kärnor, i vilka de bilda en svampvävnad, som vid kärnans groning växer
in i den nya plantan. Stinkrost motarbetas genom bortrensning av brandkorn av
utsädet och genom betning av detta med kopparsalt eller formalin, flygsot genom
utsädets stöpning i 54—55° varmt vatten.
Av insekter äro vetegallmyggor, Contarinia tritici och Clinodiplosis mocellana,
specifika skadedjur å vete, i vars blommor myggorna lägga ägg, varefter de därur utkomna
små, gulröda larverna suga saften ur fruktämnet, så att kärnan skrumpnar. Mot denna
insekt förordas vetestubbens omplöjning omedelbart efter skörden, varigenom pupporna
bliva begravda djupt i jorden.
På senare år har i södra Sverige svår skada å vetebrodden förorsakats av
rågbrodd-flugan, Hylemyia coarctata, vilken på eftersommaren lägger ägg i åkerjorden, varefter
larverna följande vår äta sig in i vete- och rågbrodd, förstörande hjärtskottet, som skulle
utbildat huvudstrået. Genom åkerns omplöjning, sedan flugorna lagt ägg, söker man
hämma larvernas skadegörelse och genom övergödsling av brodden på våren befordra
utveckling av sidoskott på de skadade plantorna.
Råg. Secale cereale, odlades icke av något av de gamla kulturfolken, men synes
redan under bronsåldern hava varit brödsäd hos de keltiska, finska och slaviska folken
i östra Europa och angränsande delar av
Asien. En rågart, £. montanum, som finnes
vild i dessa landsdelar, anses vara den
odlade rågens ursprungsform. Från de
nämnda folken spred sig odlingen ■ till
germanerna, till Sverige under
vikingatiden, och råg blev småningom den
huvudsakliga brödsäden i östra och norra
Europa samt undanträngde som sådan
småningom kornet; i norra Sverige dock
först i nutiden.
Emedan råg befruktas av med vinden
kringfört frömjöl och är i det närmaste
steril för befruktning med frömjöl ur
samma blomma, ha inga skarpt skilda
sorter kunnat uppkomma och bibehålla
sig. Dock finnas för hela landsdelar
karakteristiska former. Sålunda har rågen
i norra Sverige och Finland en långsträckt
och tunn, men i Tyskland en mer kort
och kubbig kärna. För övrigt har olika
såningstid utbildat sorter med olika
karaktärer: vårråg är sålunda spädvuxen,
midsommar- eller Johannisråg, som sås på
högsommaren, utbildar under första
sommaren en tuva, som följande vår skjuter
många strån med små korn, under det att
höstråg är fåstråig och storkornigare. Förr
Fig. 65. Råg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
