Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSPROVNING.
1027
Fig. 682. Mullens provapparat.
emellertid göra bestämningen vid annan fuktighet samt omräkna resultatet till 65 %
fuktighet.
Olika slag av papper hava mycket olika avslitningslängd, och man kan nog angiva
2 000 och 14 000 m som gränsvärden. De låga värdena äro för tidningspapper, de höga
för kraftpapper i längdriktningen, och däremellan finnas alla möjliga övergångar.
Dessa draghållfastheter äro pappersarkets hållfastheter — de enskilda fibrerna hava
betydligt större draghållfasthet än papperet. Ett papper med 14 000 m avslitningslängd
(maskinriktningen) har ungefär en avslitningshållfasthet av 14 kg pr mm2, vilket är
samma värde, som angives för gjutjärn. Draghållfastheten för stål är som bekant 70 å
100 kg pr mm2. Man har emellertid även bestämt draghållfastheten för de enskilda
fibrerna samt därur beräknat hållfastheten i kg pr mm2, varvid man kommit till högre värden
än för pappersark, nämligen
30 kg pr mm2 för cellulosafiber,
40 kg för bomulls- samt 70 kg
för linfiber. Alla dessa fiberslag
besitta alltså en aktningsvärd
»egenstyrka» mot avslitning,
men fiberskiktet, papperet, har
endast omkring tredjedelen så
stor styrka som fibern. I
papper är det följaktligen
»fog-ningen» mellan de olika
fibrerna, som är det svagaste. Ju
bättre fibrerna kunna
sammanfogas, desto starkare blir
papperet. Sådan sammanfogning av
fibrerna i pappersarket blir
kraftigare genom att dessa
ma
las, så att viss smörjighet uppstår. Denna smörjighet ger fibrerna deras
sammanfogande gelskikt.
Papperets hållfasthet för dragning kan även bestämmas på annat sätt än det nyss
beskrivna, nämligen med »Mullens» provapparat. Det värde man får med denna apparat
kallar man sprängtryck. Apparaten visas i fig. 682. Det papper, som skall prövas,
in-spännes horisontellt mellan två runda ringar, varvid en gummiblåsa kan pressas upp
mot papperet genom den undre ringen. Gummit pressas uppåt med glycerin, vari man
alstrar tryck genom att inskruva en spindel. Det tryck, som gummiblåsan härigenom
åstadkommer på det inspända papperet, spänner detta, och vid tillräckligt starkt tryck
brister papperet i sin svagaste riktning. Med detta prov får man alltså papperets styrka
i svagaste riktningen men har ingen möjlighet att mäta, vad den är i andra riktningar.
Sprängtrycket är trycket i kg/cm2.
Man har en relation mellan sprängtrycket enligt Mullen samt avslitningslängden,
nämligen den följande. Enligt Bergman beräknar man först sprängytan, som är det antal
m2 av papperet, som väger lika mycket som vad sprängtrycket är pr cm2, alltså i kg.
„ .. , • o i Sprängtryck i kg pr cm2
Kvadratmetervikten i gr
Då blir avslitningslängden i m — 1 000 ysprängytan. överensstämmelsen är dock ej
så särdeles god.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
