Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Tillsatsämnen vid papperstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014
P APPERSTILL VERKNINGEN.
Vid denna limning komma papperets ytor att överdragas med en tunn hinna av
torkat lim, och det är detta överdrag, som skyddar papperet och gör, att bläck och
vatten icke flyta ut eller slå igenom papperet. Raderar man på dylikt papper, så
skrapar man bort det skyddande limlagret och blottar det underliggande olimmade
fiberskiktet. Skriver man nu på nytt på raderingen, så flyter bläcket ut. Ett papper, som är
vegetabiliskt limmat, har ingen sådan hinna av lim, utan där är varje fiber limmad, och
följaktligen kan man vid sådant limmat papper skriva på det raderade stället, utan att
bläcket flyter ut.
Den animaliska limningen kan även utföras så, att det färdiga papperet, då
det kommer från maskinen, får passera genom ett limbad, varefter överskottet av
lim utpressas av pressvalsar, och det så erhållna papperet torkas i luften genom
att i torkkanal föras över hasplar eller dylikt. Att limma på detta sätt går ju
kontinuerligt samtidigt med tillverkningen, men detta limningssätt användes
egentligen endast för s. k. dubbellimmat, papper. Detta sker på så sätt, att massan
limmas vegetabiliskt i holländaren, varefter den torra banan gives en svag ytlimning med
animaliskt lim.
Stundom tillsättes det animaliska limmet i holländaren, varigenom det verkar
limmande på de enskilda fibrerna. Verkan härav blir emellertid ganska ringa, ty den
kvantitet lim, man av ekonomiska skäl kan tillsätta, är ganska liten, ty sådant lim är dyrt. Det
animaliska limmet användes därför nästan uteslutande som ytlimning.
Detta limningssätt uppfanns, som ovan sades, på 1270-talet, och det var den enda
limningsmetod, man hade inom denna industri ända till början av 1800-talet — alltså i
över 500 år. Under denna period tillverkade pappersbruken vanligen själva sitt lim.
Man gick då till väga på det sätt, att ben uppköptes, och ur dessa utlöstes limmet genom
kokning med vatten samt lösningens indunstning till sådan koncentration, att den var
användbar i pappersbruket. Denna del av pappersfabrikationen var ett föga tilltalande
arbete för pappersfabrikanten. Det var därför en mycket stor förenkling, när man lärde
sig att använda vegetabilisk limning, där man utgår från harts.
Vegetabilisk limning. Vid denna limningsmetod använder man sig av
vanlig harts, vilken löses i sodalösning, varvid hartssyrat natrium erhålles
(natriumresi-nat). Denna lösning tillsättes till holländaren, sedan fibern däri blivit fullt defibrerad,
och samtidigt tillsättes aluminiumsulfat (alun), vilket tjänar som betmedel ej blott för
hartsen utan även för färg och fyllnadsämnen. Detta tillvägagångssätt är mycket
enklare än den äldre metoden, där man fick utgå från ben. Harts eller den av hartsen
tillverkade hartssåpan har ju intet med lim att göra. Kemiskt sett tillhöra dessa båda
ämnen vitt skilda områden. Hartsen eller den lösning, man får, har ej heller någon
limmande, d. v. s. klistrande, egenskap, utan namnet lim har den fått, därför att den
ersätter det verkliga limmet i pappersfabrikationen.
Att använda harts för limning av papper uppfanns av tysken M. Fr. Illig, och
1806 hade han sin nya limningsmetod utarbetad, men först så småningom samt
egentligen i samband med att man övergick till maskintillverkning kom den nya
limnings-metoden i allmännare bruk. Vid 1800-talets mitt torde hartslimning dock ha varit
allmänt införd vid pappersbruken. Denna limningsmetod har varit papperstillverkningen
till synnerligen stor nytta och är i nuvarande tid helt enkelt oumbärlig vid tillverkning
av många slag av papper. Det är visserligen sant, att ej allt papper limmas, t. ex.
tidningspapper är fullkomligt olimmat, och smörpapper, s. k. greaseproofpapper, är också
gjort utan lim, men allt papper, som man skall skriva på, även maskinskrivningspapper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
