Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
1005
ställer krav på att kunna driva pappersmaskinen inom mycket vida gränser.
Förhållandet mellan lägsta och högsta hastigheterna, vilket man kallar reglering sområdet, vill man
i allmänhet hava 1 : 10. Visserligen är detta ganska olika för olika slag av
pappersmaskiner, men för finpappersmaskinen fordrar man 1:12 och stundom ändå större
regleringsområde. Den pappersmaskin, som fordrar minsta regleringsområdet, är
tid-ningspappersmaskinen, som nöjer sig med 1 : 3 eller kanske till och med så lågt som 1 : 2.
Redan detta första krav ställer stora fordringar på driftmaskineriet, ty vi veta, att man,
vad elektriska motorer beträffar, helst ej vill ha någon reglering alls av hastigheten.
Den hastighet, som man efter önskan inställer maskinen på inom regleringsområdet,
vill man sedan hålla konstant, ja, t. o. m. mycket konstant. Detta är det andra kravet,
man har beträffande driften. Orsaken till detta senare krav är, att när maskinhastigheten
varierar, så kommer papperstjockleken också att variera, fast i motsatt riktning.
Eftersom toleransen i papperstjocklek, d. v. s. vikten i gr pr m2, för tunnare papper är + 2.5
%, så måste man beträffande maskinhastighetens variationer uppställa ännu strängare
villkor, ty förutom hastighetsvariationer har man att räkna med variation i utmatning
av fiber till pappersmaskinen. Dessa båda variationer kunna samverka. På
pappersmaskinens hastighet vill man därför ej tillåta större tolerans än:
+ 2 å 3 % för tjocka papperssorter,
+ 1 å 2 % » medeltjocka papperssorter,
+ 0.5 å 1 % » goda skriv- och tryckpapper.
Därtill kommer ännu ett villkor beträffande driften, vilket har erbjudit stora
svårigheter att uppfylla, nämligen att de olika partierna i pappersmaskinen hela tiden skola
gå med något olika hastighet sinsemellan. Det förhåller sig nämligen så, att när
pappersbanan avtages från viran och föres in på första pressfilten, töjes banan något. Första
pressen måste därför gå något fortare än viran. I pressarna töjes pappersbanan
ytterligare, och följaktligen måste den andra pressen gå något fortare än den första samt den
tredje fortare än den andra. Då pappersbanan sedan kommer in på torkpartiet sker en
krympning, som pågår längs torkpartiet. Här måste därför hastigheten nedsättas. Av
denna anledning uppdelas torkpartiet i olika delar, vanligen tre, med var sin drivande
axel, så att man kan få tre olika hastigheter inom torkpartiet. Efter torkpartiet
kommer vanligen glättanordningen (fuktglätt och maskinkalander), kyIcylinder och slutligen
upprullningsanordning. Samtliga dessa gå med något olika hastigheter sinsemellan.
Detta förhållande, att pappersbanan har olika hastigheter vid olika delar av
maskinen, kallar man för ilning, och de åtgärder, som man vidtager för att kompensera detta,
kallar man sträckreglering.
Variationen i hastighet, alltså förilningen, är dock ej alltid densamma utan är olika
för olika slag av papper samt varierar även med papperets gramvikt. Förilningen är större
för papper av smörj ig massa än av ej smörj ig, och tunnare papper har större förilning än
tjockare. Som exempel på hur mycket hastigheten varierar från viran till första
torkcylindern kan följande anföras (tabellen på nästa sida).
För pappersmaskinernas drift hade man förr ångmaskin, vars varvtal var reglerbart
inom mycket vida gränser. Sträckregleringen åstadkom man med koniska remskivor.
En dylik driftanordning har emellertid många svagheter. Först fick man för drift av den
konstanta delen använda en särskild ångmaskin, ty den stora variationen i
huvudångmaskinens varvtal, 1:10 å 1 : 20, gjorde, att det var svårt att från denna maskin få kraft
till den konstanta delen, som skulle gå med konstant varvtal. Vad sedan beträffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
