Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
Torkfiltarna måste emellertid tid efter annan ersättas av nya. Man måste därför
räkna med en viss kostnad för torkfiltar liksom med kostnad för pressfiltar och viraduk.
Det finnes ingen särskild drivanordning för torkfiltarna eller för filttorkcylindrarna, utan
filtarna drivas genom friktionen mot pappersbanan, och filttorkarna drivas av filtarna.
Värmebehov för torkning av papper. Den utan gensägelse största
utgiftsposten vid papperstillverkningen, om man bortser från själva råvaran, är ånga
för papperets torkning; åtminstone är detta fallet vid de stora pappersmaskinerna.
Det hör därför alltid till driftens viktigaste sidor att kunna hålla ångförbrukningen så
låg som möjligt.
Gör man en värmebalans för papperstillverkningen och beräknar de olika poster,
vartill värmen åtgår, så kommer man till följande uppställning:
1. för att höja den fuktiga pappersbanan från temp. efter sista pressen till temp. i
torkpartiet;
2. för att avdunsta vattnet ur papperet;
3. för att värma den erforderliga luften från yttre luftens temp. till våtluftens temp.;
4. för att täcka värmeförlusterna till omgivningen.
Dessa värmeposter äro mycket olika stora och därtill något varierande. Den största
posten är värmebehovet för vattnets avdunstning, och därnäst kommer värmebehovet
för luftens värmning. Men denna senare värmemängd är i hög grad varierande med
årstiden, ty den yttre luftens temperatur kan allt efter årstiden variera från — 10° C
till + 20° C. Då denna luft skall värmas till kanske 40° C., så blir temperaturstegringen
i de bägge fallen 50° resp. 20° eller i runt tal varierar som 2% : 1-
Denna värmepost, nämligen värmning av luften, kan man till stor del taga ur den
avgående våtluften, vilket sker genom den s. k. värmeåtervinningen i
värmeåtervinnings-batterier.
Genom att bestämma pappersbanans fuktighet, då den går in på torkpartiet samt
då den lämnar detsamma, få vi, om vi veta vikten producerat papper, veta mängden
avdunstat vatten. Ångåtgången kunna vi bestämma genom att mäta den tillförda
ång-mängden eller kondensatets mängd. Man kan därvid mäta avdunstad vattenmängd och
förbrukad ångmängd ej endast för torkpartiet i sin helhet, utan man kan vid mätningen
uppdela torkpartiet i flera delar och göra bestämning på var och en av dessa delar. Bäst
är att göra bestämningarna för varje eller för var annan torkcylinder.
I fig. 655 ha sammanställts resultaten från en sådan bestämning på en
tidningspap-persmaskin med 32 torkcylindrar, vars diametrar voro 1.5 m. Filttorkcylindrarna voro 12
med diametern 1.25 m. Maskinhastigheten var 220 m pr minut. I diagrammet betyder:
1. cylindrarnas yttemperatur,
2. pappersbanans torrhalt i %,
3. » vattenhalt i %,
4. kg vattenavdunstning pr cylinder och tim.,
5. kg ångförbrukning pr kg vattenavdunstning,
6. kg » pr cylinder och tim.,
7. kg vattenavdunstning pr m2 effektiv värmeyta och tim.
Bestämningarna äro gjorda efter respektive cylindrar. Pappersbanans temperatur
har icke bestämts, men man kan approximativt angiva banans temperatur ur
värmeöver-föringskoefficienterna (se sid. 975). Genom undersökningar på cellulosatorkmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
