Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
959
kallas formatvagnen. Denna kan inställas så, att avståndet mellan
däckelremmar-na blir större eller mindre, vilket ger den önskade bredden på pappersbanan. Vid
hastigt-gående maskiner har man fasta gummilister i stället för däckelremmar.
Då vattnet med den däri uppslammade fiber- och stoffmängden på detta sätt
in-stänges mellan däckelremmarna, kommer det att vila på viran samt föres framåt med
denna. Vattnet rinner nu genom viran, och fiber och fyllnadsämnen lägga sig på viran
som ett fiberskikt, och då allt vatten, som kan avgå, avrunnit genom viran, ligger fibern
som ett sammanhängande fibersldkt på viran samt föres vidare fram av denna.
Detta bildande av fiberskiktet på viran kallar man vanligen filtbildning. Det våta
fiberskiktet på viran föres nu fram över suglådorna, som äro placerade på virans
senare tredjedel. Viran får härvid glida mot suglådornas övre kanter, och samtidigt
alstras vakuum i suglådorna med det resultat, att vatten suges av från fiberskiktet.
Efter suglådorna kommer viran med fiberskiktet till gusken, där en pressning sker av
fiberskiktet, så att ytterligare vatten utpressas. Gusken består av två valsar, den nedre,
varöver viran går, och den övre, som är filtklädd. Denna senare kallas manchon (5). Då
pappersbanan gått igenom guskpressen, avtages den från viran och föres över till den filt,
som hör till l:a pressen. På viran, mellan ett par suglådor, får en mycket lätt vals vila
mot pappersbanan. Denna vals, som kallas egoutteur eller dandyrulle, är gjord av ett lätt
metallskelett och överdraget med viraduk. Den vilar mot pappersbanan och rullar
därigenom på viran. Denna rulles uppgift är att pressa till pappersbanan, och om man så
önskar, kan man med denna rulle giva papperet vattenmärke. För att giva pappersbanan
starka sidokanter låter man en liten vattenstråle vid vardera sidan av viran spritsa en
rand i den mjuka pappersbanan ett par cm in från pappersbanans ytterkanter. De
delar av banan, som härigenom spritsas av och som kallas spritsränder, få vid gusken gå
med viran och blandas med vattnet under viran. Denna spritsning med vattenstråle i
den fuktiga pappersbanan ger en kant hos papperet, som är något tjockare och alltså
starkare än själva papperet. Då papperet är färdigt, bortskäras dessa yttre partier
— remsorna —, och dessa komma alltså ej med det färdiga papperet.
Vad själva viraduken beträffar, så bör den hava en grovlek, som passar den
fiber-storlek och den utspädning, varmed man arbetar. Viran är vävd av fosforbronstråd,
och man räknar dess finlek efter antalet längsgående trådar pr 1 tum. I Tyskland räknar
man härvid med 28.65 mm pr tum, men i England med 25.4 mm, varför tysk och engelsk
numrering något skiljer sig åt.
I Tyskland har man på sista tiden gått ifrån att räkna viranummer efter tum och
räknar nu på cm. Följande sammanställning visar jämförelse mellan gamla och nya
nummer på viraduk.
gamla n:r 30 40 50 60 70 80 90 100 110
nya n:r 11 15 19 22 26 30 34 38 41
De viranummer, som komma i fråga vid papperstillverkning, ligga mellan 50 och 100,
och numren för de olika papperssorterna framgå av följande.
Virans vikt angives i gr per m2, och denna är för n:r 70 c:a 1 700 samt för n:r 90
1 300. Viran förslites fort och är därför att betrakta som en förbrukningsartikel. Man
brukar uträkna viraförbrukningen på så sätt, att man anger hur många ton papper,
som tillverkas pr m2 viraduk. Denna siffra varierar vanligen från 4 till 7 ton men kan
även gå ned till 3 ton samt upp till 14 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
