Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Sulfitcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Syraberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYRABEREDNINGEN.
911
många andra faktorer, som inverka på hur hastigt kalkstenen löses vid
sulfitsyrabered-ningen. Den kalksten, som kommer till användning vid syraberedningen, är i allmänhet
ganska högprocentig och utgöres i vårt land av kalciumkarbonat utan magnesium.
Föroreningarna uppgå till någon procent samt bestå av lera och något sand. Den svenska
kalkstenen håller ofta 99 % eller t. o. m. mera CaCO3. I andra länder däremot har man
ofta kalksten, som är mer eller mindre dolomitisk, d. v. s. har en varierande mängd av
kalken ersatt av magnesium. Kalkstenen levereras till sulfitfabrikerna i bitar av
storlekar i allmänhet från 10 till 30 cm. Denna kalksten användes direkt för fyllning av
syratorn resp, syraapparater.
Syratorn. För beredande av syran använder man antingen syratorn eller
syraapparater, och under de två första decennierna hade man mycket ofta syraapparater.
Sedan dess har man dock mer och mer gått över till syratorn, så att man numera nästan
uteslutande använder syratorn, och därför kommer följande beskrivning av
reaktions-förloppet vid syraframställningen att omfatta förloppet vid syratorn. I syraapparaterna
ske givetvis samma kemiska reaktioner, men anordningarna för deras utförande äro något
annorlunda.
Syratomen göras av trä eller armerad betong. Antingen få de arbeta som enkla torn
eller ock flera i serie, i vilket senare fall man gör tornen med mindre höjd. I tornen, som
äro fyllda med kalksten, får vatten rinna över denna fyllning från toppen till
bottenrummet. Gasen införes i tornens bottenrum, där kalkstenen vilar på ett lämpligt galler.
Har man flera torn i serie, ledes gasen från ett torns topp till nästa torns bottenrum, och
vattnet ledes på samma sätt men i motström. Gasen pressas fram med en fläkt, som suger
denna från ugnen och duschapparaten samt pressar gasen vidare genom tornsystemet; det
är alltså ett svagt gasövertryck i syratornets botten. Avsikten med en sådan anordning
som denna med gas och vatten gående i motström genom ett torn med kalksten är, att
svavelsyrligheten i gasen skall absorberas i vattnet samt att kalken till viss grad skall
lösa sig. Den i tornets bottenrum erhållna lösningen, den s. k. tornsyran eller råsyran,
innehåller nämligen omkring 1 % CaO samt 3 å 3.5 % SO2. I kalciumbisulfit, CaH2(SO3)2,
är det på 56 delar CaO 128 delar SO2, d. v. s. 1 % CaO svarar mot 2.3 % SO2. Syran
innehåller alltså kalciumbisulfit jämte ett överskott av fri svavelsyrlighet.
Det kemiska förloppet i ett sådant syratorn blir följande. Då gasen, som håller
svavelsyrlighet, kommer i beröring med vattnet, som rinner över kalkstensytorna, sker en
absorption av SO2 i vatten, och ju högre upp i tornet gasen kommer, dess mera SO2
absorberas från gasen. Halten SO2 i gasen kommer följaktligen att successivt sjunka mot
tornets topp, och är detta högt och vattenytan i tornet stor, så är praktiskt taget all SO2
absorberad, då gasen lämnar tornets topp — där har gasen fritt avlopp. Vattnet, som
absorberar SO2 i tornet, kommer liksom vid varje absorptionsapparat att få ökad halt SO2
nedåt. Men svavelsyrlighetsvattnet, som härvid rinner över kalkstenarna, kommer
givetvis att kemiskt reagera med kalciumkarbonatet enligt reaktionen
CaCO3 + H2SO3 = CaSO3 + H2O + CO2.
Kalciummonosulfitet är svårlösligt i vatten men löser sig i svavelsyrlighetsvatten.
Kolsyran går med gasen, och i den från tornet bortgående gasen är det följaktligen ganska
stor mängd kolsyra. Denna reaktion, där kalk löses, kan givetvis endast ske i den del av
tornet, där vattnet håller någon större mängd svavelsyrlighet, d. v. s. endast i tornets
nedre del. Nu kan det inträffa, att SO2 i gasen absorberas lätt av vattnet eller att detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
