- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
787

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Blandade sprängämnen. Nitroglycerinhaltiga (dynamiter) - Ammoniumnitratsprängämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EGENTLIGA (bRISANTA) SPRÄNGÄMNEN. AMMONIUMNITRATSPRÄNGÄMNEN. 787

sprängämnen, fått stor användning. Härmed menar man sådana, som äro svåra att
tända med låga och som äro okänsligare än dynamiterna för stötar och slag och som
därför äro säkrare vid handhavandet. För denna typ av sprängämnen ha också lättnader
gjorts i fråga om transporter på järnväg, i det att de få fraktas med vanliga godståg.
Dynamit och därmed jämförliga sprängämnen få nämligen endast fraktas med särskilda
tåg, vilka ej medföra passagerare och där vissa skyddsvagnar finnas mellan lokomotivet
och de vagnar, som föra explosiv vara.

AMMONIUMNITRATSPRÄNGÄMNEN.

Till de sprängämnen, som äro säkra vid handhavandet, höra i första hand
ammo-niumnitratsprängämnena. Dessa bestå till största delen av ammoniumnitrat, som
försatts med växlande mängder brännbara eller explosiva ämnen. Ammoniumnitratet är
självt ett sprängämne, men det kan endast genom mycket kraftig initiering bringas till
explosion. Det sönderdelas då efter formeln:

ammoniumnitrat kvävgas vattenånga syrgas

2 • H4N2O3 = 2 • N2 + 4-H2O + O2

Som härav synes bli explosionsproduktema kvävgas, vattenånga och syrgas. På grund
av sin okänslighet för initiering och sin ringa energiutveckling användes
ammoniumnitratet ej enbart. För att höja initieringskänsligheten ävensom för att nyttiggöra det vid
explosionen frigjorda syret blandar man ammoniumnitratet med å ena sidan brännbara
ämnen, såsom naftalin, olja, harts, aluminiumpulver, kiseljärn o. d., samt å andra sidan
med sprängämnen, såsom nitroglycerin, di- och trinitrotoluol, nitronaftalin o. a.

Ammoniumnitratsprängämnena äro pulverformiga och hava i allmänhet en
ladd-ningstäthet av 0.8 å 1.2. Den vid explosionen utvecklade gasmängden är relativt stor
ävensom explosionsvärmet. Den ringa laddningstätheten gör dock, att
energikoncentrationen blir avsevärt mindre än hos t. ex. dynamiterna. Detonationshastigheten är
medelmåttig och ligger i allmänhet mellan 3 000 å 5 000 m/sek. Särskilt utmärkande för
dessa sprängämnen är, att de äro så okänsliga för stötar och slag. För en 2 kg:s
fallhammare explodera de knappast vid en fallhöjd av 70 cm. De äro på denna grund också
svåra att bringa till explosion, och man måste använda sig av särskilt starka tändhattar
för att nå full effekt. Som exempel må anföras det i vårt land mest kända sprängämnet
av denna typ, nitr oliten. Den har en laddningstäthet av 1.10 å 1.15 och ett
explosions-värme av 1 106 kalorier. Den beräknade gasvolymen är 845 liter per kg och
arbetsfaktorn 470 mton. Utvidgningen i blyblock är 400 ccm. Detonationshastigheten är i det
närmaste 5 000 m/sek vid en täthet av 1.15. Utomlands finnes ett stort antal
ammo-niumnitratsprängämnen, och i där befintliga lösare bergarter passa dessa mycket väl.
För Sverige med dess hårda urberg äro de dock i allmänhet för veka, och deras
användning hos oss är begränsad till exempelvis kalkbrotten, skjutning i jord, till skjutning av
stubbar, lösa jordstenar o. d.

Fabrikationen av ammoniumnitratsprängämnen är rätt enkel. Det väl torkade och
pulveriserade ammoniumnitratet blandas i knådningsmaskin eller roterande
blandnings-trumma med de övriga ingredienserna. Då di- eller trinitrotoluol ingår, brukar man ofta
smälta dessa ämnen med saltet, varigenom vattenbeständigheten ökas i så avsevärd
grad, att blandningen kan ligga i vatten en eller flera timmar, utan att dess sprängkraft
minskas. Samma resultat ernås med paraffin eller någon fet olja. Vid tillsättning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free