- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
766

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Metoder för praktisk provning av sprängämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

766

OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.

METODER FÖR PRAKTISK PROVNING AV SPRÄNGÄMNEN.

Fig. 481. Genomskärning av oskjutet blyblock samt av
sådana som skjutits med olika sprängämnen.

De metoder, som stå till buds för praktisk provning av sprängämnen, äro flera. På
grund av de olika sprängämnenas olika egenskaper kunna de vid undersökningarna
erhållna värdena dock ej alltid jämföras.

För att mäta det tryck, som uppstår vid ett sprängämnes explosion, använder man
sig av en explosionsbomb. Naturligtvis kan man ej vid försök med de brisanta
sprängämnena fylla bomben, utan endast en helt ringa laddning kan användas. Vid försök
med den vanligast använda explosionsbomben har man nämligen ej större laddningar
än 100 gr på en volym av 15 liter. Sprängladdningen i bomben tändes elektriskt, och
trycket registreras medelst en fjäderindikator av samma slag, som användes vid
provning av ångmaskiner. Det erhållna trycket omräknas till den laddningstäthet, som
sprängämnet i allmänhet har vid skjutning. Det är ju helt naturligt, att betingelserna vid en
sådan skjutning i stor laddningsvolym ej bli desamma som vid skjutning t. ex. i ett
borrhål. De erhållna resultaten hava ej heller så stort praktiskt värde, men äro av
teoretiskt intresse.

Nedsättes en sådan explosionsbomb i en vattenkalorimeter, kan det vid explosionen
frigjorda värmet uppmätas. För att man skall komma till samma värde, som den
teoretiska beräkningen giver, måste man dock korrigera för vattnets kondensationsvärme.
Denna värmemängd skall alltså dragas ifrån den i kalorimetern uppmätta.

För att mäta ett sprängämnes arbetsförmåga eller sprängverkan betjänar man
sig av det TRAuzLska blyblockprovet. Detta utföres i en blycylinder med en höjd av
200 mm och en diam, av 200
mm. I cylindern finnes ett
axi-ellt, cylindriskt hål med en diam,
av 25 mm och ett djup av 125
mm. I detta hål inladdas en viss
mängd, vanligen 10 gr, av det
sprängämne, som skall
undersökas, varpå förladdas med torr
sand. Vid skottlossningen
ut-bucklas blycylindern, och genom
mätning av den uppkomna
volymökningen får man ett mått
på sprängämnets arbetsförmåga.
Fig. 481 visar genomskärning dels
av ett oskjutet blyblock, dels av
sådana som skjutits med olika
sprängämnen.

För mätning av
arbetsförmågan har man även betjänat
sig av en mörsare, i vilken en
viss mängd sprängämne
inlad

dats. Vid skottlossningen utkastas en projektil, och genom mätning av kastvidden
får man ett mått på arbetsförmågan. Detta prov användes dock numera ej i sin
ursprungliga form. Man betjänar sig nu av en mörsare, som är upphängd som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free