Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Råsockrets raffinering - Den mekaniska filtreringen - Benkolsfiltreringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råsockrets raffinering. 697
enligt Soxhlets metod. Uppslaget gavs egentligen av dr Fr. Meyer, som först eller
närmare bestämt år 1878 uttalade den åsikten, att en omsorgsfullt utförd, mekanisk
filtrering är av största betydelse för det blivande sockrets kvalitet och att den i vissa fall
kan ersätta benkolsfiltreringen. Vitsockertillverkningen och Soxhletraffineringen äro
bevis för riktigheten av hans åsikt. För Soxhletmetoden särskilt betecknande är
undvikande av hög temperatur ända till kokningen samt tillsats av trämassa och kiselgür
i förhållandet 1: 4 till saften före filtreringen för att därmed åstadkomma adsorption
av alla suspensioner. Motståndet vid filtreringen ökas härigenom högst betydligt och
uppgår till 4—5 kg pr kvcm.
Benkolsfiltreringen.
Jämte mekanisk filtrering måste avfärgning eller benkolsfiltrering företagas, då
affi-neringslösningen är oren och färgad, vilket är fallet vid kolonialsocker och dåligt
sature-rat betsocker. Benkolens avfärgningsförmåga upptäcktes under det för raffineringen
grundläggande året 1812 av Figuier från Montpellier. Det är emellertid först 100 år
senare i konkurrensen med nyare avfärgningsmedel, som benkolens värde blivit insett
och till fullo utnyttjat, huvudsakligen genom amerikansk insats. Benkol äro nämligen
ej enbart ett avfärgningsmedel, utan de äro hittills det effektivaste och mest
ekonomiska medel, som finnes, att avlägsna föroreningar av alla slag i råsockret.
Benkol framställes genom torrdestillation av ben, sedan fettet utlakats eller
utlösts med bensin. De äro av sådan kornstorlek, att de passera ett såll med 20—40
maskor pr tum. För namnet kol göra de knappast skäl, ty de innehålla endast 8—10 % kol.
Huvudparten och kolens själva stomme utgöres av kalkfosfat, som uppgår till 80 %.
Därjämte finnes 8 % kalkkarbonat, 0.3 % kalksulfat (gips) samt obetydliga mängder
järnoxid, sand och kiselsyra. Benkolens reningseffekt är av fysikalisk natur. Genom
sin porositet och därav följande ytförstoring besitta benkolen en mycket stor
adsorp-tionsförmåga. I synnerhet adsorberas kalk, fosfater, karbonater och sulfater, men
däremot mindre begärligt klorider, nitrater och ammoniumsalter. Salter av organiska syror,
såsom citron-, oxal- och ättiksyra, adsorberas väl, under det att kväveföreningar
(äggviteämnen) adsorberas obetydligt. Färgämnen upptagas med stor begärlighet och
likaså socker. Sockret låter sig emellertid åter lätt uttvätta, i olikhet mot föroreningarna,
vilka måste bortskaffas genom särskild behandling, regenerering av benkolen. Aven
mikroorganismer och basiska ämnen adsorberas av benkolen, varigenom de komma
att verka steriliserande och neutraliserande (pH = 6.5—7.o) på den Ursprungliga,
alkaliska saften.
Så snart benkolen varit i bruk och regenererats, ändras deras sammansättning något
för att sedan hålla sig konstant, Under förutsättning att kolens rengöring är
omsorgsfull. Sålunda stiger kolhalten 1—2 %, och kalkkarbonathalten sjunker c:a 4 %. Vid
fortsatt användning minskas reningseffekten för att till slut i det närmaste Upphöra.
Vid undersökning finner man ingen ändring i sammansättningen, men däremot har
specifika vikten stegrats från 0.80 vid nya kol till 1.05 vid odugliga kol, samtidigt som kolen
ofta blivit glansiga. Effekten minskas genom naturligt åldrande, bestående i kolens
sönderfallande och tilltäppning av porerna (ytförlüst). Livslängden är beroende på den
mekaniska förfiltreringens effektivitet samt regenereringens utförande. I allmänhet torde
benkolen kunna regenereras minst 200 gånger. De i brük varande kolen äro oftast
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
