Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Centrifugeringen - Slutprodukterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETSOCKERTILLVERKNINGEN
689
de centrifuger utan botten äro även i bruk (fig. 427). Fyllmassan träffar här
vid nedtappningen en skiva på axeln och slungas ut mot periferien. Då centrifugen
stannar, rasar sockret nedför den brant koniska bottnen. Till centrifugens fullständiga
Utrustning hör också en däckning sanordning, d. v. s. en anordning för tvättning av
kristallerna i centrifugen med vatten eller förträngning av vidhäftande modersirap
med renare sirap (däck). Vatten- eller däckmängden inställes på däckapparaten, som
sedan automatiskt avstänger tilloppet, när den bestämda mängden passerat. Ett stort
antal konstruktioner finnas. För fördelning av däckningsvätskan på sockerskiktet
användes vanligen vattenspridare, s. k. »dyser», med spiralformig kanal, som sprider
vattnet som en mycket fin dusch.
Centrifugerna hava med få Undantag en viss standardstorlek, nämligen 1 200 mm
trumdiameter och 600 mm djup, motsvarande en fyllning på 500 kg fyllmassa.
Mängden utvunnet socker ur fyllmassan är beroende på sockrets kvalitet, men kan sägas
i medeltal uppgå till 50 %. Den lämpliga rotationshastigheten uppgår till 900 varv
pr minut.
Slutprodukterna.
Det från I produkt centrifugerna kommande, odäckade råsockret består praktiskt
taget av rena kristaller, som äro omgivna av ett tunt skikt gul eller brun vidhäftande
sirap. Denna sirap hålles kvar av en adhesionskraft, som är större än
centrifügalkraf-ten, och kan endast avlägsnas genom däckning. Skall sockret raffineras, däckas det
ej, utan levereras i samma skick, som det kommer från centrifugerna. För
raffinaderierna, med betydligt dyrbarare ång- och reningskostnader än råsockerfabrikerna, spelar
råsockrets kvalitet en mycket stor roll, och priset står därför i relation till denna eller
det s. k. rendementet. Detta begrepp infördes av Emile Monnier, och man menar
därmed råsockrets polarisation, minskad med den 5-dubbla askhalten. De oorganiska
föroreningarna (= askan) äro nämligen melassbildande och till sådan grad, att 1 del
aska hindrar 5 delar socker att utkristallisera vid raffineringen. Denna
värderings-grund är emellertid otillräcklig för bestämning av ett råsockers raffineringsvärde.
Kri-stallhalt, kristallstorlek och framför allt kristallernas färgkvalitet äro därvid av lika
stor betydelse. Det är endast bristen på enkel och tillförlitlig metod för dessa andra
faktorers bestämmande, som gjort, att rendementet utgör enda försäljningsgrunden
för betråsocker och polarisationen för kolonialsocker. Ett gott råsocker har en
polarisation av 98 %, oorganiska föroreningar (aska) 0.55 %, organiska föroreningar 0.70 %,
vatten 0.75 %, rendement 95.25 % och kristallhalt 94—95 %.
Efterproduktråsockret, som endast utgör D/2 % av bet vikten, försälj es i en
del fall som sådant, men då det för såväl råsockerfabrikanter som raffinadörer är
enklast och ändamålsenligast att endast hava en råprodukt, omsmältes, d. v. s. upplöses,
det oftast till en sockersaft, som vid ett rationellt efterproduktarbete har lika hög
renhet som tjocksaften och kan inkokas till I produkt råsocker, utan att dettas kvalitet
försämras. Lösningen inblandas likväl ej gärna i tjocksaften på gründ av dess något
mörkare färg, utan går i stället till skedningen.
Avloppssirapen vid efterproduktsockrets centrifugering, ur vilken ytterligare socker
ej kan fås att kristallisera, kallas melass och har en renhet av 60 % samt innehåller 50 %
socker. Då melassmängden utgör 2.5 % av betvikten, kan således mer än 1 % av betans
socker ej utvinnas genom kristallisation. Melassen användes som kreatursfoder eller
som råmaterial för framställning av pressjäst och sprit.
44—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
