Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Den fabriksmässiga tillverkningen av kautschukvaror - Kautschuklösningar och deras användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUTSCHUKLÖSNINGAR OCH DERAS ANVÄNDNING.
609
tiken är det endast ett fåtal, som komma till användning. De viktigaste äro bensol,
bensin, kolsvavla, kloroform, koltetraklorid och acetylens additionsprodukter med klor.
Allmän användning hava egentligen endast de tre förstnämnda, och det gemensamma
för dem är, att de alla äro synnerligen lättantändliga och redan i små mängder giva
explosiva blandningar med luft. Om exempelvis antändning sker i luft, som är blandad
med 2.7—6.3 volymprocent bensol eller 2.5—4.8 volymprocent bensingaser, uppstår
explosion, under det att andra blandningsförhållanden avbrinna utan sådan. För
antändning behövs endast den minsta lilla elektriska gnista. Då man
fabrikations-mässigt skall handskas med kautschuklösningar, måste därför noggranna
försiktighetsåtgärder vidtagas mot eld- och explosionsfaran.
Vad den tekniska tillverkningen av kautschuklösningar beträffar, använder man sig
alltid av noggrant renat och väl torkat gummi, som sönderdelas i minsta möjliga stycken.
Den sönderrivna kautschuken lägges i lösningsmedlet, där upplösningen påbörjas efter
några timmar och slutföres genom ihållande omrörning. Vid kautschukens förarbetning
får man taga hänsyn till att med samma mängd kautschuk och lösningsmedel kunna
lösningar med mycket olika viskositet erhållas. Man kan sålunda av 1 kg paragummi och
14 kg bensin erhålla en lösning av sådan konsistens, att den ej går att hälla ur ett kärl,
om man för framställning av lösningen använt sig av vid modererad värme torkad och
sedan blott sönderriven kautschuk, vilken ej blivit knådad i valsverk. Å andra sidan
kan man av 1 kg paragummi och 1 kg bensin göra en lättflytande lösning, om kautschuken
först blivit långvarigt varmt knådad i valsverk. Högprocentiga lösningar av knådat
gummi hava hög klistringsförmåga, under det att lågprocentiga av oknådat gummi hava
mindre klistringsförmåga, men bättre glans.
Kautschukhalten har naturligtvis avgörande inverkan på lösningens pris, och två
lösningar av samma viskositet, som till synes äro alldeles lika, kunna hava mycket olika
kautschukhalt och därför olika värde.
Om man gör lösningen hög- eller lågprocentig, tjock eller tunnflytande beror på
ändamålet för dess användning. För att exempelvis göra vävnader luft- och
vattentäta använder man tunna lösningar, men skall man förena en annan vävnad därtill
(dubblera), så måste en lösning av större viskositet användas, men i båda fallen högprocentiga
lösningar, framställda av knådad kautschuk. För gummiöverdrag däremot, som ej
skola klistra utan i stället giva glans, användas lågprocentiga lösningar.
Inblandning av svavel, färgämnen och fyllnadsämnen sker på vanligt sätt i
bland-ningsvalsverk före upplösningen. Hårdgummilösningar inrehålla givetvis ej upplöst
hårdgummi, då detta över huvud taget är olösligt, utan äro lösningar med högre
svavel-halt, vilka sedan vid vulkaniseringen giva hårdgummiskikt.
Gummerade vävnader. Dessa tillverkas dels såsom halvfabrikat för
sammansättningen av åtskilliga gummivaror, såsom automobildäck, slangar för tekniskt bruk,
ga-loscher etc., dels såsom färdig vara för regnkappor, ballonger och luftskepp, kuddar m. m.
I det föregående är omnämnt, hur man medelst friktionskalander kan utföra denna
gummering. Vissa vävnader, som användas, äro emellertid så löst sammanhållna, att
de skulle förändra sig, då gummit pressades mot dem mellan kalanderns valsar. Vill
man dessutom åstadkomma en mycket tunn gummering, måste valsarna ställas så nära
varandra, att man riskerar skada själva tyget. I de fall, där det således är risk eller
ofördelaktigt att använda friktionskalandern, impregnerar man vävnaderna med
gummilösningar och använder sig då av spreadingmaskin (se fig. 384 a och b).
39—281013. Uppfinningarnas bolc. Vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
