Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Den fabriksmässiga tillverkningen av kautschukvaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FABRIKSMÄSSIGA TILLVERKNINGEN AV KAUTSCHUKVAROR.
581
motsvarande dess sammansättning av de små latexkulorna. På grund härav visa
lösningar av ovalsad kautschuk i mikroskopet åter små kulor, som likna dem hos latexen.
Svällningen i ett lösningsmedel ses teoretiskt ur den synpunkten, att kulorna, som i den
fasta kautschuken befinna sig omformade i ett skrumpet, fiberartat tillstånd, genom
osmo-tiskt tryck fyllas ut av lösningsmedlet och återta sin ursprungliga form. Då
kautschukens svällning på detta sätt är fullbordad, åtskiljas kulorna och simma ut i lösningen.
Kautschukens viktigaste rent mekaniska egenskaper äro dess tänjbarhet och
seghet samt drag- och tryckelasticiteten, som i stort sett är lika i alla riktningar och större
än hos någon annan substans. Trådar av kautschuk kunna dragas ut fyra till sju gånger
sin längd och ändock därefter nästan helt återtaga sitt utgångsläge. Varar belastningen
flera veckor, blir förlängningen dock bestående, och först vid uppvärmning till c:a 40°
återfår substansen, ehuru ej i full utsträckning, sin elasticitet. Kautschuken har vidare
stor vidhäftningsförmåga till vissa andra substanser, särskilt vävnader, med vilka friska
kautschuksytor genom enbart pressning och event. någon värme kraftigt förenas. De
ovan anförda egenskaperna gälla endast vid temperaturer mellan omkr. 4—50° C. Under
4° blir kautschuken oelastisk och läderartad och förlorar sin vidhäftningsförmåga. Över
100° blir den klibbig, och då den sedan vid temperaturer däröver smälter och
depo-lymeriseras, uppstår en trögflytande produkt, som icke längre är kautschuk och som
icke åter stelnar. Kautschuk brinner med starkt sotande låga och med aromatisk lukt.
Av stor betydelse är även dess isoleringsförmåga för värme och elektricitet samt dess
svårgenomtränglighet för gaser och vatten. Diffusionshastigheten är nämligen
ytterst ringa, men dock aldrig lika med noll.
Konstgjord kautschuk. Man har sedan länge insett, av vilken oerhörd betydelse
det skulle vara att kunna ersätta den naturproducerade kautschuken med en
fabriks-mässigt framställd syntetisk sådan. Oerhörda ansträngningar i denna riktning hava
sedan början av 1900-talet gjorts, huvudsakligen av tyska vetenskapsmän, och då kriget
utbröt hade man i Tyskland redan nått lyckade resultat. Massor av patent hade
ut-tagits på olika metoder att syntetiskt framställa kautschukliknande produkter. Kriget,
som medförde Tysklands avstängning från råmaterial, sporrade ansträngningarna
därstädes ytterligare, och man byggde vidare på tidigare nådda resultat samt lyckades
få fram en fabriksmässig tillverkning av praktiskt användbar syntetisk kautschuk.
Badische Anilin- und Sodafabrik var snart uppe i en årsproduktion om 2 000 ton av
metylkautschuk och täckte därmed c:a 1/8 av Tysklands behov.
Flera andra stora industrier, såsom Elberfelder Farbenfabriken vorm. Friedr. Bayer
& Co., hava även sedan länge arbetat på problemet. Metoderna basera sig på billigast
möjliga sätt att framställa de omättade kolväten, som utgöra utgångsmaterialen, och
därefter dessas polymerisering.
De vanligaste utgångsmaterialen vid polymeriseringen äro dimetylbutadien C6H10,
isopren C5H8 samt erytren (butadien) C4H6.
Dimetylbutadien framställes ur aceton genom dess reduktion till
pinakon, vilken kropp genom avspaltning av vatten överföres i dimetylbutadien
2CH3 • CO • CH3 (CH3)2 • C • (OH) • C (OH) (CH3)2 CH2: C (CH3) • C (CH3) : CH2.
I s o p r e n, som är den naturliga kautschukens grundsubstans, torde av allt att
döma få den allra största betydelse i framtiden. En mängd olika metoder för dess
framställning finnas, alla av ungefär samma värde. Billigast synes det emellertid vara att även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
