- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
576

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Produktionen av rågummi - Världsmarknadens rågummisorter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

576

KAUTSCHUK.

samt konserveras med en låg procenthalt ammoniak för att hindra självkoagulering.
Cisternerna äro placerade så, att deras innehåll lätt kan självtömmas i de cisternbilar,
som sedan föra latexen vidare till centralinsamlingsplatsens stora lagercisterner. Då
skeppning äger rum, sker transporten från dessa vanligen med järnväg i cistern vagnar
om 10 ton, och vid framkomsten till hamnplatsen tömmas dessas innehåll i läktare
rymmande c: a 175 ton. Dessa föras ut till sidan av tankångaren, varefter latexen med
en kapacitet av 150 ton i timmen pumpas in i fartyget. Vid framkomsten till
destinationsorten lossas lasten i järnvägarnas cisternvagnar, som föra den ill gummifabrikerna.
All fyllning och tömning måste ske från botten av cisternerna för att undvika skumning.
De första gummifabriker, som i större skala använt sig av okoagulerad, direkt skeppad
latex, voro de som tillhöra den stora koncernen United States Rubber Co. i Förenta
staterna.

Plantagernas fiender och driftsförhållanden. Plantageägaren har att bekämpa
många förhållanden, som ständigt hota att göra hans träd skada. Såsom förut blivit
nämnt kan Heveaträdet ej växa på blåsig plats, med mindre man är i stånd
att erhålla goda barriärer till skydd för vinden. Från djurvärldens sida hota elefanter,
hjortar, vildboskap, apor och piggsvin med skadegörelse. Däremot skyddar latex
trädet från att bli offer för borrande insekter, som eljest skada andra träd i dessa
trakter. Emellertid finnes det ett slags vit myra, som det omsorgsfullt måste vaktas på.
Den angriper rötterna och gräver sig därifrån in i trädets inre. Ofta observeras
ingenting förrän träden vissna. Man måste då gräva upp jorden kring trädet och söka
reda på myrornas bo samt döda dem medelst rökning med svavel.

Den största faran är emellertid svampbildningar. Dessa angripa ibland rötterna,
ibland stammen och grenarna och någon gång även frukterna. De svampar, som
angripa rötterna, äro svårast att skydda sig emot. Ofta upptäckes ej deras närvaro, förrän
flera träd blåsa omkull på grund av de uppfrätta rötterna. Angripna träd måste huggas
ned och bortföras och marken kalkas, varvid svampen dör.

Plantagerna måste för att skydda sig mot alla dessa Heveaträdets fiender hålla
en särskild avdelning kulier, som ständigt gå över plantagen med uppgift att upptäcka
och oskadliggöra desamma.

Rekryteringsförhållandena för arbetskraft ha blivit en alltmer allvarlig fråga för
plantagerna. Största delen arbetare importeras från Indien och Java i en sådan
utsträckning, att regeringarna därstädes vidtaga åtgärder för att hindra emigration av
deras folk. Infödingarna i Malaj staterna äro nämligen ej mycket värda i industriarbete.
De äro för bekväma och arbeta ogärna under uppsikt av överordnade, men äro bra,
om de få ett mera självständigt arbete. Kineser ha importerats till plantagerna.
De hava ett i viss grad liknande temperament, men äro betydligt flitigare.

En kalkyl, publicerad år 1924 över anläggningskostnaderna för en plantage i Malaj
-staterna, visar, att sammanlagda utgifterna under de 5 första åren, således till dess
plantagen lämnade produktion, belöpte sig till c:a 1 800 kr. pr acre. Inköpet av marken
utgjorde därav 90 kr. Plantagen i fråga omfattade 2 000 acres.

Organisationen på en plantage varierar givetvis efter dess storlek. Följande plan
kan emellertid anses vara typisk för alla plantager: chefsförvaltaren (då plantagen
är 4 000 acres eller däröver finnes en chefsförvaltare för varje 2 000 acres);
förvaltar-assistenter, en för varje 500 acres; jägmästare; kemist; förmän 5 st. pr 500 acres; tappare
(kulier) 125 st. pr 500 acres; 10 man pr 500 acres för bekämpande av skadegörelse och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free