Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Produktionen av rågummi - Världsmarknadens rågummisorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
KAUTSCHUK.
Följande siffror åskådliggöra trädens normala leveransförmåga av gummi pr år:
C e y 1 o n Malajstaterna
Trädets ålder per acre per tappat träd per acre per tappat träd
år kg- kg- kg- kg-
4—5 23 0.181 45 0.362
5— 6 45 0.272 68 0.454
6—7 .... 68 0.362 91 0.590
7—8 91 0.544 114 0.726
8—9 114 0.680 160 1.000
9—10 136 0.862 181 1.130
På plantagen föres insamlad latex samman till koaguleringsplatsen antingen direkt
av insamlarna eller också finnas insamlingsstationer, varifrån den i tankvagnar med
oxar, bilar eller järnvägssystem föres till fabriken för vidare behandling. Den håller
vanligen omkring 35 % kautschuk. Vid fabriken provas viskositeten. För tjock latex
utspädes, och den som är för tunn tillsättes med tjockare, så att man, innan koaguleringen
verkställes, erhåller en standardkoncentration. Koaguleringsmetoden är praktiskt
taget densamma överallt. Allmänt använder man sig av ättiksyra som
koagulerings-medel, men proportionerna växla en del, och lyckligtvis kan ättiksyra användas inom
ganska vida gränser utan att försämra gummit. Man har föreslagit att använda
lackmus som indikator, alldenstund latexen är alkalisk, och sedan sätta till syran, tills sur
reaktion inträder. Detta har dock ej visat sig vara bra i praktiken, huvudsakligen
beroende därpå, att latexens egenskaper kunna variera, så att detta kvantum syra ej alltid
är till fyllest för att på önskad tid åstadkomma utfällningen. Det säkraste har visat
sig vara att göra förberedande prov på varje sats och på det sättet försäkra sig om precis
den kvantitet syra, som behövs för att nå bästa resultatet. Vanligen rör sig
proportionerna omkring 1 del ättiksyra på 1100 delar latex. Ättiksyran spädes ut och tillsättes
den silade latexen under grundlig omröring, varefter den lämnas att stå viss tid,
beroende på den form, i vilken man vill ha slutprodukten.
Om man tillverkar Crépe (rågummiark med knottrig yta), borttages den
svamp-aktiga kautschukutfällningen efter en halvtimme och föres till tvättningsmaskinerna.
Om tillverkningen är Sheet (slätt eller präglat gummiark med tät yta), göres
koaguleringen i flata, låga kärl, vilka få stå, tills kautschuken är fast och kan borttagas
i ett ark. Detta brukar vara ungefär D/a tum tjockt, 15 tum brett och 48 tum långt.
Koaguleringen drager vanligen en tid av flera timmar. Dessa ark få sedan passera mellan
två släta valsar, som löpa med samma hastighet. För att avlägsna spår av ättiksyra,
som finnes kvar efter koaguleringen, överspolas valsarna samtidigt av vatten. Denna
valsning reducerar arkets tjocklek till c:a 5/8 tum, och därefter får det gå mellan ett par
märkningsvalsar i en annan maskin. Ibland pressar plantagen in sitt märke på ytan,
ibland små kvadrater eller romber, ibland räfflas ytan (ribbed), mera sällan bibehålies
den slät (plain sheets). Denna valsning reducerar tjockleken ytterligare till den, i vilken
den går i marknaden.
Vid crépeberedningen göres tvättningen på en maskin med korrugerade valsar,
som löpa med olika hastighet, och kautschuken får upprepade gånger gå igenom
maskinen. Den kommer härifrån i långa, sammanhängande, tungformiga ark med knottrig
yta, som äro lätta att torka och sedan äro färdiga för packning.
Torkningen utföres genom att man upphänger arken i ett luftigt rum, från vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
