- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
559

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XII.

KAUTSCHUK.

Av civilingenjör K. F. Hagelin.

Med kautschuk eller det i mera dagligt tal hos oss använda ordet gummi benämna
vi den egenartade substans, som besitter den högsta drag- och tryckelasticitet vi
känna och därigenom blivit av oersättligt värde i den moderna teknikens tjänst. I
de tusentals olika funktioner, som vi i dagligt bruk påträffa kautschuken, är den alltid,
genom olika behandlingssätt och lämpliga tillsatser av främmande ämnen, av
gummifabrikerna given den form och påtvingad de egenskaper, som äro önskvärda för varje
enskilt fall av dess användning. Automobilringen, innerslangen, galoschgummit,
gummiklacken, radergummit etc., hos alla ha gummifabrikanterna med samma
utgångsmaterial, råkautschuken, framhävt och förstärkt de egenskaper hos kautschuken, som
visat sig bäst passa, och eliminerat sådana, som icke behöva komma till användning
eller äro mindre önskvärda.

Gummifabrikerna bearbeta således blott kautschuken för dess olika praktiska
användning och äro alltid belägna i kulturländerna eller så nära som möjligt i kontakt
med förbrukningen, under det att den rena kautschuken i och för sig är en
naturprodukt från de rent tropiska länderna, där den genom särskilt kemiskt eller mekaniskt
förfaringssätt utvinnes ur mjölksaften från flera olika gummiförande växter. Den rena,
från bisubstanser befriade kautschukens empiriska formel är (C10Hi6)n. Denna formel
är emellertid alltför generell, alldenstund den är gemensam för kautschuksorter av mycket
olika fysikaliska egenskaper och även innefattar guttaperka och balata.

Namnet kautschuk användes i närbesläktade former även i de romanska språken;
på franska ha vi ordet caoutchouc, på italienska cautciu, spanska caucho och cautchuc.
Portugisiskan avviker och benämner substansen borracha (= slang), ett namn som även
användes av befolkningen i den viktiga skeppningsstaden Parå. De närbesläktade
formerna av ordet kautschuk härröra alla från den benämning, som indianerna i
Centralamerika och norra Sydamerika, hos vilka kautschuken först påträffades, använde,
nämligen cahuchu eller caucho, vilket lär betyda »flytande trä» (caa = trä och o-chu = flyta).
Tyskan använder ordet Kautschuk och vid sidan därav Gummi (gummi elasticum),
vilket senare ord uppkommit därigenom, att kautschuken först felaktigt uppfattades
som ett slags harts och därför jämfördes och besläktades med gummi arabicum, med
vilket den dock ej har något gemensamt. I engelskan använder man ordet »Rubber»,
som uppkommit av kautschukens första användning i Europa såsom ett utmärkt
rader-medel för blyerts. Även namnet »India Rubber» är vanligt. Vid sidan därav använder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free