Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Margarin och konstflott - Stearin och ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEARIN OCH LJUS.
543
föregående, dock att man kokar fettblandningen med skorpor, kryddpeppar, lök, nejlikor
och lagerbärsblad.
Compound lard är ett konstflott, som fabriceras i Amerika av sämre sorters
svinflott under tillsättning av premier jus och olja, vanligen cotton- eller majsolja.
Tillverkningen sker på samma sätt som nämnts under konstflott.
Kokosflott består till stor del av kokosolja, vilken med eller utan tillsats av andra
fettämnen mekaniskt bearbetats, så att en flottliknande konsistens uppnåtts.
Konstgrädde. Redan i slutet av 1890-talet uppfunnos metoder att genom
homo-genisering av en blandning av mjölk och vegetabiliska eller animaliska fettämnen
framställa konstgrädde med upp till 13 % fetthalt. Dessa fabrikat hade dock varken smak
eller lukt gemensamma med naturlig grädde. Dansken Erslew och Kleine uppfunno
oberoende av varandra och ungefär samtidigt metoder, som dock äro helt olika, för
framställning av konstgrädde med upp till 60 % fetthalt. Sådan konstgrädde med över 20 %
fetthalt kan vispas som naturlig vispgrädde och skiljer sig varken i fråga om smak eller
näringsvärde från naturvaran. Steriliserad konstgrädde antager icke den oangenäma
smak och lukt som naturgrädde erhåller vid steriliseringen.
STEARIN OCH LJUS.
För belysning av människornas bostäder användes i forntiden såväl oimpregnerade
som ock med fett eller tjärämnen impregnerade trästickor. Senare uppfann man
oljelampan, i vilken vegetabilisk olja användes som lysolja. I början av vår tideräkning synes
den nuvarande formen för ljus hava uppfunnits. I det romerska riket voro såväl
vax- som talgljus kända. Såsom veke torde den tiden hampa eller grässtrå hava
tjänstgjort.
Denna sorts ljus framställdes genom att veken upprepade gånger doppades i den
smälta ljusmassan, tills ljuset fått önskad tjocklek. Framställningen av ljus på detta sätt
bedrives ännu på sina ställen inom hushållen, dock användas numera vekar av
bomullsgarn.
Sedan Chevreul upptäckt, att fettämnena bestodo av fettsyror och glycerin, för
vilket tidigare redogjorts, fortsatte han ivrigt med vidare arbeten på fettkemiens
område. Dessa arbeten resulterade i flera, på hans upptäckter baserade metoder, vilka funno
användning inom f ettindustri erna. Tillsammans med en annan fransk kemist,
Gay-Lussac, uttog han år 1825 ett patent, vilket omfattade spaltning av neutralfett med
baser eller syror samt skiljandet av de så erhållna fettsyrorna genom avpressning eller
extraktion.
Praktiskt taget arbetar vår nuvarande stearinindustri efter de linjer, som detta
patent utstakat, om än metoderna hava förbättrats och gjorts mera lämpliga för
storindustriell drift. Förbättringar gjordes år 1831 av de Milly och Motard, så att
metoden blev av stor praktisk betydelse. Ytterligare arbeten på samma område utfördes
år 1854 av Tilghman och Berthelot.
Såsom råmaterial för ljus användas nu, bortsett från vekarna, stearin, paraffin, vax,
ceresin och spermaceti. Det i vårt land viktigaste råmaterialet är stearinet. Ett
oefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
