Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Olika slag av vegetabiliska oljor och fetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
FETT OCH OLJOR.
OLIKA SLAG AV VEGETABILISKA OLJOR OCH FETTER.
De vegetabiliska oljorna och fetterna utvinnas så gott som uteslutande ur
växternas frukter eller delar av dessa. Även i dessa råmaterial ligga fetterna och oljorna
i form av mycket små droppar inneslutna i celler, vilka celler för oljornas utvinnande
på ett eller annat sätt måste öppnas, så att oljorna och fetterna få tillfälle utträda.
Vanligen är grodden fruktens fetthaltigaste del. I några fall erhålles oljan eller
fettet, därigenom att den fetthaltiga delen av frukten starkt fuktas med vatten och
avpressas utan upphettning, i form av en emulsion, vilken utom fettet innehåller vissa av
fruktens äggvitämnen. Denna metod användes vid framställning av s. k. vegetabilisk
mj ölk.
För utvinningsmetoderna redogöres under »Fabrikationsmetoder».
Kokosolja. Denna olja utvinnes ur kokospalmens frukt, vilken kallas kokosnöt.
Kokospalmen växer i de tropiska länderna på de asiatiska öarna, Västindien,
Filippinerna och i Afrika, och man har på senare tider även begynt kultivera densamma i
Centralamerika. Den växer såväl vilt som i odlingar. Kokosnötens storlek varierar,
beroende på art och växtställe, mellan: längd 20—30, diameter 15—25 cm.
Inom det tjocka och mycket hårda skalet, vilket beklädes av hårliknande fibrer,
omgivna av ett yttre, mjukt skal, ligger fruktköttet, vilket innehåller mellan 60 och
70 % fett.
För fettets utvinning befrias nöten från de omgivande fibrerna, och härefter avlägsnas
skalet från fruktköttet, varefter detta, vilket kallas kopra, pressas eller extraheras.
Världsproduktionen per år beräknas till 950 000 ton.
Kokosoljan är vid rumstemperatur salvartad, vit till vitgrå, och har i renat tillstånd
en angenäm, dock typisk nötsmak. Lukten är hos renad kokosolja frisk. Den smälter
vid 23—28° C och stelnar vid 16—22° C.
Oljan är således i vårt klimat fast och borde därför enligt våra begrepp betecknas
såsom kokosfett i stället för olja, men i likhet med t. ex. palmolja och palmkärnolja samt
flera andra ur tropiska växter utvunna fetter kallas den olja, på grund av att densamma
i sitt ursprungsland, beroende på där rådande höga temperatur, är flytande. Den
användes i rått tillstånd i tvättmedelsindustrin, i renat till framställning av margarin
och andra matnyttiga fetter.
Palmolja. Denna olja framställes ur fruktköttet från huvudsakligen den
afrikanska oljepalmens frukt och utvinnes uteslutande i närheten av palmernas växtställe.
Utvinningen bedrives såväl av negrerna som vid de av européerna ägda fabrikerna.
Världsproduktionen per år beräknas till c:a 400 000 ton.
Frukten liknar närmast ett medelstort plommon. Fruktköttet utgör c:a 50 %,
kärnskalet 30 % och kärnan 20 % av fruktens vikt, men dessa siffror variera, beroende
på fruktens mognadsgrad samt palmsort. Utvinningen sker i negerbyarna efter
synnerligen primitiva metoder, under det att de av européerna bedrivna fabrikerna arbeta
rationellare.
Negrerna lägga upp frukterna i högar några dagar, under vilken tid frukten blir
övermogen. När detta stadium inträtt, kokas frukten vanligen några timmar i vatten.
Härefter avskummas den olja, som avskilt sig på vattenytan, och frukterna tagas upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
