Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. VED.
461
Kastved upphugges oftast till småved genom sågning och klyvning med handsåg
och yxa, men i vedgårdar och vid större eldningsanläggningar användas härför med
maskinkraft drivna kapsågar och klyvmaskiner.
Långved hugges i längder om 3 m, då fråga är om mätning i löst mått och för transport
i järnvägsvagnar, eljest användes den ofta i ännu större längder. Arbetet med dess
tillredning i skogen och framforsling är mindre och avsevärt billigare än vid kastved. Detta
gäller även dess kapning och klyvning till småved. Långved användes därför speciellt
som industrived, då den kapas i längder om en meter eller hugges till bränslehack i
trätuggningsmaskiner.
Långved torkas i skogen, upplagd antingen i »resar» eller »lass» av olika dimensioner,
vanligen 0.6 m i bredd och höjd. Veden kvistas noga och förses med 2—4 sammanhängam
de barkningsränder. Syrtorkning för långved av lövträ tillämpas på eftersommaren för
ernående av snabbare torkning. Längre ved än 4 m brukar mätas i fast mått. Följande
sammanställning anger enligt G. Wesslin fastmasseprocenten hos 3 meters staplad
rund långved:
Vedens medeldiameter, cm 4 6 8 10 12 15 20
tall . . . . 42 51 58 63 65 67 68
Fastmasseprocent vid • gran . . . . 46 54 61 65 67 68 69
lövved . . . 39 47 53 57 60 63 65
Stubbved. Enligt G. Lundberg fördelas i mellansvenska skogar fastmassan
bränslevirke på följande sätt: stamved 73—74 %, rotved 20—22 % och granved men icke finris
5—7 %. Således ingår en betydande del i stubbarna. Dessa kunna upptagas antingen
genom brytning eller sprängning. För stubbrytning finnes ett flertal stubbrytnings-
Fig. 307. Stubbrytningsmaskin.
maskiner konstruerade, vilka kunna vara avsedda antingen för enbart handkraft eller
handkraft och dragare tillsammans, se fig. 307.
Vid sprängning av stubbar borras ett hål med spiralborr ned genom roten. Hålet
fylles med ett s. k. säkerhetssprängämne, vilket icke verkar söndersplittrande eller
tändande, t. ex. agridynamit eller carlsonit, varefter stubbarna lössprängas, se fig. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
