Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. VED.
459
till c:a 75 % av kaliumkarbonat, resten utgöres av natrium- och kalciumkarbonat och
andra salter. Den torra, askfria vedsubstansen hos barrved innehåller c:a 55 % cellulosa,
c:a 29 % s. k. lignin, c:a 13 % andra kolhydrater samt c:a 3 % garvämnen, hartser, fetter,
oljor (huvudsakligen terpentinolja) och äggvitämnen. Lövved innehåller i huvudsak
samma beståndsdelar som barrved, men sammansättningen är icke så väl utforskad som
barrvedens. Den genomsnittliga elementarsammansättningen hos vedsubstansen varierar
mellan följande gränsvärden: kol 50—52 %, väte 6—6.5 %, syre 40—44 % och kväve
0.7-1.1 %.
Vattenhalten uppgår i genomsnitt hos nyfälld ved till 50—60 %, hos skogstorr ved
till 25—40 %, hos lufttorr ved till 12—25 %, och den är hos rumstorr ved som regel
lägre än 12 %, vanligen 6—8 %. Vedens torkning efter trädens fällning och
sönderdel-ning genom sågning och huggning är beroende av dels luftens relativa fuktighet eller dess
mättningsgrad för vattenånga, dels vedens grovlek och dels dess barkning.
Luftens relativa fuktighet ute i vårt land varierar olika årstider och kan vara
olika under skilda år allt efter mängden nederbörd och dess fördelning i tiden. Relativa
luftfuktigheten är i genomsnitt hög under årets första och sista kvartal, men låg under
de två mellankvartalen. Lägst är den vanligen under maj månad. I fråga om barkning
kan veden under torkningstiden antingen vara helbarkad, randbarkad eller obarkad.
Torkningen går fortare vid helbarkad än vid randbarkad ved, medan obarkad ved torkar
mycket långsamt. Vid barrved faller barken av under andra året, varefter torkningen
går fortare. Björkved torkar under alla förhållanden långsamt i luften, obarkad mycket
obetydligt. Genom vedens klyvning ökas torkningshastigheten betydligt.
Grövre ved torkar långsammare än finare ved. Lövveds torkning kan påskyndas
genom s. k. syrfällning, varvid träden efter fällningen få behålla kvistar och löv, vilket
medför snabbare avdunstning av vattnet.
De trädslag, som i större utsträckning fällas till brännved i Sverige, äro följande:
barrved, gran och tall, medan lärkträd äro av liten betydelse, och löwedssorterna björk-,
al-, bok-, ek- och aspved. Vissa av dessa vedslag äro tunga med spec. vikt i torrt tillstånd
och med luftfyllda porer större än 0.56. Hit höra björk-, al-, bok- och ekved. Andra
äro lösa och lätta med mindre spec. vikt än 0.5 6. Hit höra ved av barrträden och aspved.
Stamveden sågas dels till kastved, dels till långved. Av rot, grenar och kvistar erhållas
även bränslen. Likaledes utnyttjas som vedbränslen avfall från sågverk och
träför-ädlingsfabriker.
Brännved är billigare än andra gagnvirkessorter, varför därtill användes sådant
virke, som icke duger till sågtimmer, massaved, props, slöjdvirke och tändsticksved.
Sålunda användes till brännved lump och toppbitar, skadade träd och torrakor. Nära
städer och större samhällen, där vedpriset är högre, kan det vara lönande att använda
även bättre gagnvirke till brännved.
Kastved är det vanligaste vedbränslet. I densamma ingår icke så obetydlig mängd
bark, nämligen vid barrved c:a 10 % och vid löwed 12—17 %. Detta spelar emellertid
föga roll, ty bark har endast obetydligt lägre värme värde än den egentliga veden, och
näver har ett avsevärt högre värmevärde tack vare däri ingående hartsämnen.
Ved försälj es icke efter vikt utan efter volym, ehuru denna senare är svår att mäta
noggrant. Man skiljer mellan fast och löst mått, varvid det förra hänför sig till själva
vedmassans volym, men det senare till volymen hos viss måttenhet staplad ved, då
mellanrummen mellan vedträden medräknas. Förhållandet mellan fast vedmassa och
ett löst mått ved kallas fastmasseprocent. Denna är beroende av vedens form och
grov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
