- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
421

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Färg och fernissa. Av Olof Svanberg - Färgstofferna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄRGSTOFFERNA.

421

och arsenikhaltigt pigment av briljant grön nyans, som med bristande täckkraft även
förenar en mycket betydlig giftighet och vars användning numera inskränker sig till
förgörande av skadeinsekter i trädgårdar och som tillsats till grön skeppsbottenfärg för att
hålla fartygsskrovet fritt från vattenväxter.

Vad färgämnenas äkthet beträffar, är det givetvis konstnärsmåleriets utövare, som
här uppställa de högsta fordringarna. Medan hantverksmåleriet — och särskilt gäller
detta allt utomhusarbete — i regel lämnar ett resultat, som, oberoende av själva
färgstoffets äkthet, inom ett visst antal år behöver förnyas, varigenom användningen av
alltför dyrbara färgstoffer blir varken önskvärd eller överensstämmande med praktisk
ekonomi, strävar konstnärsmåleriet med avseende på färgstoffernas äkthet med rätta
att komma fullkomligheten så nära som möjligt, på det att kommande släkten må kunna
ha utbytet av konstnärernas produktion lika oförvanskad som vår generation av de gamla
mästarna, vilka i regel beredde sina färger själva med den yttersta noggrannhet. De
använde därvid i största utsträckning naturliga mineralfärger, såsom sienna, ockra,
naturlig ultramarin och cinnober, vilka under århundraden varit utsatta för
atmosfärens inflytelser och därigenom — konstnärerna medvetet eller omedvetet —- lämnade
garanti för en nästan obegränsad hållbarhet. I motsats härtill visa de på äldre tavlor
förekommande ljusa partierna, vilka i regel åstadkommits medelst blyvitt, tydlig
benägenhet att mörkna, en olägenhet, som emellertid ofta står att bota genom kemisk
behandling med oxidationsmedel, varvid den svarta blysulfiden överföres i vitt blysulfat. Under
det gångna århundradet har på konstnärsfärgernas område syndats mycket, när
färgberedningen först övertogs av fabrikerna, vilka givetvis av ekonomiska skäl, men kanhända
också utan erfarenhet på det nya området och utan tanke på konstnärsmåleriets
berättigade fordringar, ej tillräckligt skarpt skilde mellan råvara för hantverket och för den
konstnärliga produktionen. Resultatet härav blev med nödvändighet en tid av rätt stor
förbistring för båda parterna, då konstnärerna själva under denna period alltför mycket
nonchalerade eller förbisågo nyttan av kemiska kunskaper i sitt yrke, varigenom de ej
heller voro i stånd att för industriidkarna uppställa lämpliga praktiska fordringar på
färgämnenas sammansättning, och för de senare blev framställningen av färdiga
artist-färger en industrigren, som av en tysk kännare på området träffande har liknats vid en
fabrikation för leverans till det inre av Sahara. Det gällde att åstadkomma ett vackert
resultat för stunden utan tanke på varans utseende, när den i något tiotal år varit
utsatt för atmosfärens och ljusets inverkan. Emellertid har på detta område under de sista
årtiondena samarbete kommit till stånd mellan producenter och förbrukare. I vårt land
har professor Gottfrid Kallstenius nedlagt det arbete, som erfordrades för att införa
ett bättre sakernas tillstånd. Numera förekomma som resultat härav i handeln av
konstnärer och kemister noggrant kontrollerade s. k. normalfärger för artiständamål,
var och en innehållande endast ett färgämne av beprövad äkthet och i högsta möjliga
grad av renhet, vartill kommer att normalfärgskalans substanser valts så, att varje
normalfärg kan blandas med vilken som helst annan färg utan fara för efteråt inträdande
nyansförändringar genom kemisk reaktion mellan de olika färgstoffen. Lika viktig är
kontrollen av de ingående bindemedlens kvalitet och renhet, särskilt oljornas frihet från
fettsyror.

Vita färgämnen. Blyvitt (Kremservitt, Bleiweiss, Céruse, Blanc de plomb, White
lead) är ett av de allra värdefullaste vita färgstoffen och besitter stort företräde
genom att på grund av sin utomordentliga täckförmåga mycket lätt kunna utmålas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free