Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Övriga kemiska medel för höjande av jordens fruktbarhet - Kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
KONSTGJORDA GÖDSELMEDEL.
ÖVRIGA KEMISKA MEDEL FÖR HÖJANDE AV JORDENS
FRUKTBARHET.
Kalk.
Ett sedan urminnes tider använt gödselmedel eller snarare jordförbättringsmedel
utgör kalken. I allmänhet innehåller jorden alltid tillräckliga mängder av
växtnäringsämnet kalk, men ändock kan samma jord vara synnerligen tacksam för kalkning. Kalken
verkar i viss mån som en »sporre», som pådriver jorden till större fruktbarhet. Å andra
sidan kan ensidig kalkning verka ogynnsamt på fruktbarheten på i synnerhet lättare
jordar, då kalken angriper jordens kapital av växtnäringsämnen, påskyndar
sönderdel-ningen av jordens humusämnen och organiska ämnen och gör jorden för alkalisk. Kalken
Fig. 280. Relativ arealavkastning—markreaktion inom Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets
bet-odlingsområde 1922.
verkar även desinficierande på jorden och förmår verka oskadliggörande på vissa giftiga
järnsalter.
Endast på vissa växtslag, främst de kalkälskande växterna klöver, raps, tobak och
rovor, torde kalkningen hava direkt närande verkan. Kalkens verksamhet är således
huvudsakligen av fysikalisk, biologisk eller sanitär natur, och utan kalkning kan ofta all
möda med användning av konstgödselmedel vara förspilld. Därför säger man ofta, att
kalken är ett indirekt gödselmedel.
På senaste åren har frågan om jordens surhetsgrad eller aciditet börjat träda mer
och mer i förgrunden. Man har ansett sig kunna påvisa, att vissa växtslag trivas bäst
i jord av viss aciditet samt att för de flesta växter en surhetsgrad av pH — 6 å 7 vore
den gynnsammaste. Vissa av Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget tillsammans med
O. Arrhenius på bolagets socker jordar utförda markreaktionsundersökningar synas
giva vid handen, att en korrelation förefinnes emellan sockerbetans trivsel och
jordaci-diteten. Resultaten av dessa undersökningar finnas angivna i fig. 280, varav framgår,
att sockerbetan anses trivas bäst vid en surhetsgrad av pH — 7.0—7.5. Andra forskare,
bl. a. Alfr. Åslander, synas luta åt den åsikten, att det icke är så mycket jordens
surhetsgrad, som är av avgörande betydelse för växternas trivsel, utan att andra faktorer,
främst jordens innehåll av växtnäringsämnen, spela den största rollen. Åslander anser,
att inom området pH 5—8 reaktionen är av mindre betydelse på välgödslade jordar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
