Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande fosforsyra - Superfosfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELMEDEL INNEHÅLLANDE FOSFORSYRA. SÜPERFOSFAT.
267
fyra fabriker samt arrenderar den fjärde fabriken. Försäljningen ombesörjes av ett
särskilt försäljningsbolag, vilket äges av fabriksbolaget.
Råvaror. Såsom framgår av det föregående var den första råvaran för superfosfatets
tillverkning ben och benaska. Sedermera började man använda vissa guanosorter, främst
den s. k. peruguanon, vilken, som tidigare är nämnt, redan sedan långt tillbaka i tiden
använts som gödselmedel i obehandlad form. Apatiten och de egentliga råfosfaten
började dock rätt snart dominera såsom råvara, och numera är det råfosfaten,
fosfori-terna, som nästan uteslutande användas.
Apatitförekomster finnas bl. a. i Norge, Kanada och även i Sverige. En stor del av
Sveriges exportmalmer innehålla i form av apatit mindre mängder fosfor, vilken i
importländerna utnyttjas för tillverkning av thomasfosfat. Man har även i Sverige
försökt tillgodogöra sig våra järnmalmers fosforhalt, men trots energiska arbeten av bl. a.
Wiborgh och Palmær ha försöken krönts med ringa framgång. Anmärkningsvärt är
emellertid, att Sverige med sina järnmalmer exporterar en många gånger så stor mängd
fosfor som importeras i form av råfosfat och andra fosfat; år 1913 nära fem gånger.
Jordens råfosfattillgångar äro både många och rika, man skulle kunna säga nära
nog outtömliga. Enligt nyligen företagna uppskattningar skulle de nu kända
råfosfat-reserverna uppgå till sammanlagt närmare 17 000 miljoner ton, fördelade med
omkring 6 500 miljoner ton på Nordamerika, 4 000 miljoner ton i Nordafrika samt 6 000
miljoner ton i Ryssland och Sibirien. Därtill komma reserver i Spanien, Palestina och
på vissa tropiska öar. Av dessa förekomster äro de nordamerikanska och nordafrikanska
de värdefullaste, både i kvalitativt hänseende och ur skeppningssynpunkt.
Tabell III. Världsproduktionen av råfosfat åren 1907, 1913 och 1930.
1907 1913 1930
1000 ton % av
totalproduktionen 1000 ton % av
totalproduktionen 1000 ton % av
totalproduktionen
Förenta staterna . . . . 2 301 48.0 3161 44.5 3 989 34.0
Tunis 1069 22.4 2170 30.6 3 326 28.2
Algier 313 6.5 461 6.5 847 7.2
Marocko — — — — 1 779 1 15.1
Frankrike 375 299 146
Belgien 181 219 140
Christmas-Island Ocean- och Nauru-Island . 290 23.1 152 250 18.4 125 450 15.5
Övriga öfosfater 190 178 326
Övriga länder 58 193 645 2
4 777 7 083 11 773 1O0.0
Av tabell III framgår, att Förenta staterna och Tunis äro de ledande
produktionsländerna för råfosfat. Därefter komma Algier och Marocko. Världshandeln med råfosfat
har dock sedan år 1913 undergått avsevärda förskjutningar. Sistnämnda år producerade
Förenta staterna nära hälften av allt råfosfat, under det att samma lands andel år 1930
uppgick till endast omkring 34 %. Samtidigt har Nordafrika ryckt upp, främst tack vare
1 Exportsiffror.
2 Häri ingår Rysslands produktion med 220 000 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
