Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Blykammarförfarandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
GROVKEMIKALIER.
Lussactornen och delvis till lagret av syra. Gasblandningen fortsätter in i blykamrarna.
Här äger den huvudsakliga bildningen av svavelsyra rum under tillförsel av finfördelat
vatten. Den bildade utspädda syran, hållande 60—65 % H2SO4, kallas kammarsyra
och samlar sig på botten av blykamrarna. Efter det att gaserna passerat sista
bly-kammaren, bestå de huvudsakligast av kväve samt hålla 4—6 % överskottssyre och
nitrösa gaser. För tillvaratagande av de sistnämnda ledas gaserna in i Gay-Lussactornen,
där de komma i intim kontakt med kall Gloversyra. Denna syra absorberar de nitrösa
gaserna och bildar nitros, vilken som förut nämnts pumpas till Glovertornet för att åter
avgiva nitrösa gaser. Gay-Lussactornen tillvarataga emellertid ej fullständigt de nitrösa
gaserna, och det är förlusterna därav, som ersättas i salpeterugnen eller de anordningar,
som finnas i dess ställe och vilka skola omnämnas senare. Avloppsgaserna från
Gay-Lussactornen ledas ut i luften genom en skorsten och böra då hålla endast kväve och
syre jämte spår av andra gaser. För gasernas framdrivande genom anläggningen
använder man sig av fläktar.
En modern blykammaranläggning visar schematiskt fig. 199. Ax—A5 äro mekaniska
finkisugnar, B dammkammare, C fläkt, D Glovertorn, E och Ex—Ex förbindelserör, F och
H kylare för Gloversyra, Gx och G2 Gay-Lussactorn, L förbindelserör mellan fjärde
kammaren och Gay-Lussactornen, J cisterner för matning av tornen med syra, Kx—Kx
blykamrar, P pumpar för syra.
Glovertornet. Detta är byggt med väggar av syrafast stengods, förr lagt utan
murbruk, nu murat med syrafast sådant. Som syrafast murbruk användes kvartsmjöl,
Fig. 200. Fyllkroppar för tornfyllning.
asbest el. dyl. utrört med vattenglas. Utvändigt är tornet vanligen beklätt med bly. Ibland
utelämnas blyet, när tornet är murat med syrafast murbruk. Inuti är tornet fyllt med
stengodskroppar så utbildade, att de erbjuda syran stor yta och litet motstånd för
gaserna. Förr användes uteslutande kvartsbitar. Nu finnes en mångfald s. k. »fyll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
