Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Fabrikation av buteljer och flaskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
GLASTILLVERKNINGEN.
2.5 m i diameter, och dess rotation står i ett visst förhållande till maskinens hastighet.
Tanken fylles genom att den är placerad något lägre än glasmassans yta i
reningsav-delningen, från vilken en oavbruten ström av glas sakta rinner ned i den hela tiden
roterande tanken. Glasytan i tanken, då den är fylld med glas, måste befinna sig på en
viss höjd i förhållande till maskinens sugläge. Själva tanken vilar på vertikala skruvar,
genom vilka exakt höjdläge av tanken kan åstadkommas. Tanken med underrede
vilar på en pivå, lagrad radiellt och axiellt, samt drives med elektromotor. Ugnen, i
vilken tanken till större delen roterar, uppvärmes med generatorgas eller råolja till
önskad temperatur. Tanken — eller karusellvannan, som man skulle kunna kalla den
•— och glasmaskinen rotera i samma riktning och med ungefär samma hastighet. De
samarbeta på så sätt, att glasmaskinen genom sin rotation för det av sugformen
uppsugna glaset vidare att i maskinen bearbetas till en butelj, medan tanken genom sin
rotation för undan upptagningsplatsen i glasmassan, så att denna återvinner sin
temperatur och sin homogenitet. Då den efterföljande sugformen på maskinen roterat fram
och doppas ned, har alltså också tanken roterat ett stycke, vadan en efterföljande form
alltid träffar nytt, orört glas av erforderlig temperatur.
Den 6-armade maskinen har sedermera ersatts med en 10-armad med alltså
betydligt större kapacitet. En 6-armad maskin tillverkar 6 å 7 millioner buteljer om året
och en 10-armad 10 å 12 millioner. Buteljerna äro av bästa fabrikat. Maskinerna
skötas av endast några få man.
Kylningen sker i särskilt konstruerade, stora, långa och breda kylugnar, där
buteljerna på transportband under kylningen sakta föras mot kylrörets öppning. Över
huvud taget är glasets transporterande inom buteljfabrikationen ordnad på ett
synnerligen rationellt sätt, och man kan säga, att transporten under hela tillverkningen sker
automatiskt ända fram till förpackningsrummet.
Buteljmaskiner enligt andni system. Några år efter det Owens konstruerat sin
maskin, upptogos en hel del försök även i Europa att konstruera automatiskt arbetande
butelj maskiner. Om än därvid detaljerna varierade på många sätt, fasthöll man dock
vid den allmänna huvudprincipen: att glaset uppsögs av förformen underifrån och direkt
ur glasmassan.
Många gånger sökte man därvid endast kringgå Owens patent, men av de mera
självständiga systemen förtjänar det av tysken Severin uppfunna att något beröras.
Under det att enligt Owens metod glaset suges upp i förformen och detta mera från
glasmassans yta, om än formen doppas ned något, sökte däremot Severin att från
glasmassans inre nedifrån pressa glaset upp i förformen. För att åstadkomma detta
byggdes särskilda behållare av eldfast material, vilka nådde ned i glasmassan, och i
dessa behållare inpassades vridbara cylindrar, även de av eldfast material. Nedtill
voro dessa cylindrar försedda med tvenne urtagningar, av vilka den ena var riktad
mot glasvannan, då den andra var avstängd; då cylindern sedan vreds om,
avstängdes den förstnämnda urtagningen från glasvannan, medan den andra riktades mot en
uppåtledande kanal, på vilkens mynning maskinens förform sänktes ned. Genom att
tryckluft inleddes i cylindern i det senare läget, pressades glaset upp i kanalen och in
i förformen. Cylinderns vridning och pressningen uppåt av glas skedde fullt
automatiskt. Själva maskinen var i övrigt försedd med armar, som vardera uppburo en
förform, och under armarnas rotation skedde automatiskt buteljens tillverkning.
Tillverkningen enligt Severins system har dock icke fått någon större utbredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
