- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
95

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegel- och lergodsindustri. Av Moje Bergström - Tegeltillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEGELTILLVERKNING.

95

stål, så att den verkar ungefär som en hyvelkutter, vilken söndersliter leran till
småpar-tiklar och spånliknande flingor. Kuttervalsverket ger en mycket god bearbetning av leran,
även om denna införes i form av hårda klumpar, varför leran, om den är lämplig att
användas utan magringsmedel, kan införas direkt i valsverket utan föregående
genomgång av ältningsmaskin. Kutter valsverket användes även med fördel för att underlätta
inblandning av sågspån i leran vid tillverkning av poröst tegel, då, såsom förut nämnts,
en mycket homogen blandning är av största betydelse.

Fig. 102. Interiör från modernt tegelbruk. Råteglen föras från det automatiska avskärningsbordet
på transportband till elevatorer (en på vardera sidan), med vilka de transporteras till torkrum i
överliggande våningar.

Torkning. Sedan teglet formats, skall det först torkas, innan det kan brännas,
och för detta ändamål uppställas de nyformade råteglen på hyllor, vanligen i särskilda
torklador, övertäckta för skyddande mot sol och regn men för övrigt öppna, så att luften
kan blåsa fritt igenom. Torkningstiden är beroende på väderleksförhållandena, men i
allmänhet beräknas vid lufttorkning en tid av två å fyra veckor. Torkning i öppna
torklador är ännu det i Sverige vanligaste torkningssättet, men det har vissa nackdelar,
särskilt vid stordrift, enär det icke lämpar sig för tegelbruk, som drivas året runt. I
modernare anläggningar sker torkningen numera i s. k. kammartorkar, d. v. s. slutna rum,
vilka genomströmmas av varmluft, som utsuges med fläkt, sedan den upptagit större
delen av råteglets fuktighet. Vid kammartorkarna tillvaratages i första hand
brännugnens spillvärme, och torkkamrarna förläggas därför antingen över eller omedelbart vid
sidan av brännugnen. Torkningen sker i kammartorkarna vanligen på tre å fyra dygn,
men för att icke råteglen vid den hastiga torkningen skola spricka, sker den första
uppvärmningen med fuktig luft, i det att den torra varmluften uppblandas med fuktig luft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free