Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENT. TILLVERKNING AV PORTLANDCEMENT.
35
Fig. 33. Schaktugn: Curt von Grueber,
Berlin.
A roterande rost, B luftinblåsningsfläkt,
C Briketteringspress och D automatisk
beskickningsanordning.
der eller att klinkern brände fast på ugnsväggarna. Dock erhölls en del lösbränt material,
men ugnen arbetade i övrigt tillfredsställande, varför den snabbt utträngde ringugnarna.
Vid denna tid uppträdde roterugnen, med påföljd att intresset för schaktugnen
åsidosattes. Sedan emellertid roterugnens relativt stora kolförbrukning och höga
anläggningskostnad tagits i närmare övervägande,
vid-togo åter förbättringarna på schaktugnen. Under
dessa strävanden lyckades det direktör Alb.
Hauenschild att förbättra Schneiderugnen
genom att förse densamma med en roterande,
automatiskt tömmande rost. Tillverkningen härav
upptogs av Curt v. Grueber, Berlin, och denna
ugn har numera i hög grad fullkomnats, såsom
framgår av fig. 33. Sedan råmassan fuktats,
pressas den till briketter, varvid bränslet, som här
utgöres av koksgrus, på senare tid även av
antra-citgrus, samtidigt införes i råmassan.
Ugnsbe-skickningen sker direkt från brikettpressen, fig. 34,
automatiskt och lufttätt, tömningen av klinkern
likaså genom tre slussar. Materialet uppbäres av
en plan rost, monterad på den i ugnens mitt
ställda, sakta roterande axeln. Vid rostens
vrid-ning faller materialet ned, samtidigt som
förbrän-ningsluften inblåses under rosten i avpassad mängd
och under tryck.
Ugnen arbetar med synnerligen låg
bränsleförbrukning, 15—18 % kol å 7 500 värmeenheter av
klinkervikten, och är billig i anläggning. Dennas
storlek och produktionsförmåga är vid 20 m höjd
jch 2.5—4.0 m i diameter 300—700 fat cement
pr dygn. På senare tid har man ökat trycket
på förbränningsluften till 1 500 mm v.-p. och därvid
kunnat öka ugnens produktion för 3 m ugn till
900 fat pr dygn, varjämte klinkern blivit bättre
bränd.
Liknande ugnar, fast med varierande rosttyp,
byggas nu av ett flertal firmor, av Löhnert,
Bromberg, med kägelrost, Krupp-Grusonwerk, Magdeburg, med planrost och
luftin-blåsning i tre våningar, Klöcknerverken, Treisdorf b. Köln, med flervalsrost,
Amme-Lutherverken, Braunschweig, med parvalsrost och Barbarossverken, Kaiserslautem,
med rörlig stavrost.
Uppfinningen av roterugnen tillerkännes engelsmannen F. Ransome, som år 1885
uttog ett engelskt patent därpå. Ransomes ugn arbetade dock synnerligen ogynnsamt
med hög bränsleåtgång och tarvade ständiga reparationer av ugnsfodret samt
lämnade en alltför ojämn produkt. Efter de sålunda misslyckade försöken i England
upptogos experimenten i Förenta Staterna, varvid Atlasverken i Pa. framkommo med
Navarrougnen för oljeeldning och Alphaverken i N. J. med Hurry & Seamanugnen
för kolpulvereldning. I Europa uppfördes den första roterugnen år 1898 av firman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
