Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
889
fräsning, smärgling, mejsling, svarvning, klippning, sågning, avbränning, stansning,
borrning, svetsning, nitning, hopbultning, rengöring, målning och vägning. I Amerika
förekomma ännu — isynnerhet för stora brospann, och särskilt då det gäller enbart
dragna stänger — s. k. bultknutpunkter, d. v. s. stängerna äro förenade med varandra
blott med en enda bult i varje knutpunkt. Man har därigenon trott sig kunna närma
sig det vid beräkningarna gjorda antagandet om »friktionslösa leder» i knutpunkterna,
som är en mycket grov karikatyr av verkligheten. Direkta mätningar å färdiga
bult-broar hava emellertid visat, att stängerna på detta sätt och till följd av
friktionsmo-ment i bultens anliggning mot hålkanterna bliva lika fast inspända som vid nitade
förbindningar och att detta isynnerhet blir fallet för stora spann med stora stångspänningar,
Fig. 1370. Sveriges första fackverksbro, byggd
av Adelsköld.
Fig. 1371. Montering på fasta ställningar av
järnvägsbron över Lek vid Kuilenburg (jfr
fig. 1317).
för vilka bultförbindning möjligen skulle kunna tänkas medföra någon fördel. Sveriges
första fackverksbro, som byggdes av Adelsköld över Göta älv, var en dylik bultbro
(fig. 1370). Numera är bultbrosystemet alldeles övergivet i Europa utom för
provisoriska broar, krigsbroar och s. k. exportbroar, vilka senare byggas för utskeppning till
transatlantiska länder för att där kunna uppsättas av fullkomligt oövat folk. Även i
Amerika börjar konstruktionen av bultknutpunkter att avtaga och den europeiska
metoden med nitade knutpunkter att bli mera vanlig.
En mycket viktig del av arbetet med byggandet av en järnbro utgöres av
konstruk-tionsdelarnas sammanbyggande till fullt färdiga järnkonstruktioner, d. v. s.
uppsättningen eller monteringen av järnöverbyggnaden i dess helhet. Uppsättningen kan
antingen ske på den slutliga platsen för konstruktionen eller ock så, att den efter avslutad
montering förflyttas en mer eller mindre lång sträcka till sin slutliga plats. Valet av den
ena eller andra metoden sammanhänger med förhållandena på brostället och därmed
förbundna förutsättningar för ett rationellt arbetsförfarande, som kan vara avgörande
även med hänsyn till det ursprungliga valet av brotypen. Endast för smärre
spännvidder kunna brospannen göras helt färdiga på verkstaden för att därefter transporteras
till brostället och inläggas i sitt slutliga läge. Så snart det gäller större mått, måste de
däremot föras i delar från verkstaden för att därefter hopsättas på broplatsen. Därvid
blir ett provisoriskt uppbärande av delarna under uppsättningen nödvändigt. Om
brostället är så beskaffat, att fasta uppsättningsställningar kunna byggas och detta kan
ske för ett rimligt pris, så föredrages i allmänhet det sättet. Några exempel på denna
monteringsmetod visas av figurerna 1371, 1372 och 1373. Förhållandena i ett
vattendrag kunna emellertid vara sådana, att dylika ställningar icke kunna byggas på grund
av stark ström eller strid fors, stort djup i vattnet eller till fast byggnadsgrund, isdrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
