Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Städernas tillväxt och utbredning - Gatornas lutningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
GATOR.
— en utveckling, som för övrigt är betecknande för våra dagars storstäder i allmänhet
och som skapat de stora väg- och trafikproblemen, vilka man genom uppgörandet av
s. k. region- och generalplaner söker bemästra.
På många håll och särskilt i England har man genom att redan på ett tidigt
stadium anordna tävlingar för dylika större stadsplaner sökt få fram de bästa lösningarna.
Dylika internationella tävlingar av mer uppmärksammat slag ha även gjorts för ex.
Stor-Berlin och Stor-Paris och givit goda resultat.
En av de intressantaste tävlingar för storstadsplan som någonsin hållits, är den
för Australiens huvudstad Canberra år 1916 anordnade, varvid det gällde, att — på
samma sätt som på sin tid skedde beträffande Washington — bygga upp en stad på en
förut obebyggd plats. Arbetet med stadens uppförande är f. n. i full gång.
För Stockholms vidkommande framlades förslag om en dylik tävling år 1916 av
kapten N. H. Pallin, som i en artikel »Stor-Stockholms stadsplan» i Teknisk Tidskrift
närmare motiverade förslaget. Tyvärr ledde tanken ej till något resultat,
och-Stockholm lider allt fortfarande av följderna av denna underlåtenhet. Stor-Göteborg har
däremot redan sin generalplan färdig, uppgjord under dåv. stadsing. Lilienbergs
ledning och i modell visad å Jubileumsutställningen i Göteborg år 1923.
Gatornas lutningsförhällanden.
Vad gatornas lutningsförhållanden beträffar, gälla och kunna gälla vitt skilda
normer, beroende på såväl gatornas som trafikens beskaffenhet.
Fig. 907. Stockholms brantaste gata. Brännkyrkagatan, den s. k. Besvärsbacken,
i bilens barndom.
Före automobilens tillkomst som gatutrafikmedel rådde i allmänhet den
uppfattningen, att i gator av någon trafikbetydelse endast i undantagsfall en lutning av 1:20
finge överskridas. I huvudgator ansågs en lutning av 1:40 som maximum, vilket i vissa
fall, speciellt i Stockholm, lett till mycket dyrbara gaturegleringsarbeten. För nutida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
