Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - 1800-talets ångvagnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN. 18OO-TALETS ÅNGVAGNAR.
475
Fig. 779. Vagn driven med komprimerad luft.
blev att England länge förblev det mest efterblivna landet på automobilteknikens
område. Hancock försökte en tid efter lagens tillkomst fortsätta med sin trafik, men
även han måste 1840 inställa denna. Så försvann i England motorvagnen för
personbefordran och den omvandlades till det tunga, långsamma landsvägslokomotivet och de
berättigade förhoppningarna om ångvagnen såsom trafikmedel gingo om intet.
Sedan sålunda
motor-vagnens utveckling
omöjliggjorts i England var det
framför allt i Frankrike som
denna utveckling fortsattes.
I detta land öppnade
ingenjören, Charles Dietz i
augusti 1835 trafik mellan
Paris och Versailles med en,
som det påstås, i Belgien
byggd vagn. Trafiken
inställdes dock efter några veckor.
Dietz’ försök med ång-
vagnstrafik återupptogs emellertid snart av Osmout, vilken 1837 patenterade en
ångvagn, visad i fig. 778. Han drev under 1840- och 1850-talen trafik med dylika
vagnar.
Även ett annat försök, av intresse att omnämna, gjordes vid denna tid i Frankrike.
En vagn, fig. 779, konstruerades av Andrand och Tessié du Motay för drift med
kompri
Fig. 780. Ångvagn på världsutställningen i Paris 1867.
Fig. 781. Ångvelociped.
merad luft. Den första provkörningen företogs den 9 juli 1840, men det visade sig snart,
att detta slag av drivmedel ej lämpade sig för ändamålet. Vagnen medförde i en
smides-järnsbehållare luft av 60 atm. tryck. En samtida beskrivning säger att vagnens hastighet
var betydande, att ett barn kunde styra den, att kostnaderna voro nästan inga samt att
vagnen ej erfordrade någon skötsel. Detta är ju fördelar som ej ens våra dagars
auto-mobiler kunna uppvisa!
Under de följande åren framkommo i Frankrike en hel del förslag, och man finner
bland uppfinnarna namn sådana som Lenotr, Albaret, Larmengeat m. fl., men dessa
förslag äro av föga intresse och hade ej något varaktigt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
