Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Akustik samt ljudisolering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. AKUSTIK SAMT LJUDISOLERING.
305
salens volym i m3
Efterklangstiden, t, i sekunder beräknas sålunda: t = –––––––——–––––-. Häri
6 • - ay
betyder A ay summan för alla olika ytor i salen av produkten mellan varje ytas storlek
i m2 och dess absorptionskoefficient, a. Den så beräknade efterklangstiden anges för god
akustik vara mindre än 2 sekunder. Beräkningssättet liksom siffervärdet äro rent
empiriska och därför icke att anse såsom definitiva. Siffrorna i tabellen ovan visa
betydelsen för akustiken av välbesatta åhörarplatser.
I rum avsedda för tal och musik önskas sålunda god ljudfördelning genom
reflexion och en viss, icke för lång efterklang. Åtskilliga andra fenomen spela också in, t. ex.
resonans mellan vissa toner och vissa rumsdelar eller inventarier. En viss ton kan
sålunda bliva otillbörligt förstärkt genom resonansfenomen, understundom i plågsam
grad.
I arbetsrum, särskilt där skrivmaskiner arbeta, dödas lämpligen ljuden vid tak
och väggar genom så absorberande ytor som möjligt.
Att förbättra akustiken i ett rum består i huvudsak däri, att förse de ytor, vilkas
ljudreflekterande verkan är till nytta, med hård och glatt beläggning och övriga med
starkt absorberande.
Ljudisolering i en byggnad avser tvenne fenomen. Det ena är att hindra luftens
ljudvågor att göra sig hörda på andra sidan väggar och bjälklag, det andra att hindra
ljudvågor, som bildats i de solida byggnadsdelarna, att spridas genom dessa.
När ljudvågor i luften i sina återkommande perioder träffa en lufttät byggnadsdel,
vägg eller ett bjälklag, kommer denna byggnadsdel i svängningar. Därigenom sättes
luften på andra sidan i sin tur i svängningar och en viss bråkdel av ljudet fortplantas
sålunda genom byggnadsdelen i fråga. De svängningar, i vilka en vägg eller ett bjälklag
råka, kunna vara synnerligen komplicerade. Dels kan en svängningsvåg bildas av
golv- eller väggplattan i dess helhet, dels kunna lokala vågor uppstå (klangfigurer).
De olika vågorna giva resonans med olika toner, som därför kunna höras olika bra
genom plattan.
Är plattan icke lufttät, kunna ljudvågor fortplantas direkt genom de inneslutna
luftpartierna. Denna senare form av ljudgenomsläpplighet är relativt enkel att
förebygga.
För att förebygga att väggen själv råkar i svängningar under ljudvågornas stötar
och ger upphov till nya ljudvågor på andra sidan eller för att åtminstone mildra denna
verkan, har man möjlighet att öka väggens vikt och styvhet. Den energimängd, som
åtgår för att sätta väggen i svängningar av en viss hastighet, ökas direkt proportionellt
mot väggens vikt pr m2. Ju tyngre väggen är, ju bättre dämpar den alltså ljudet. Detta
gäller oberoende av, om väggen runt sina kanter är infästad på det ena eller det andra
sättet. Även om väggen är upphängd som ett draperi, kommer ljudisoleringen att
bliva bättre, ju tyngre väggen är.
Väggens styvhet kan ökas genom trenne åtgärder 1) genom att göra den tjockare,
2) genom att göra den fast inspänd kring kanterna och 3) genom att utföra den av ett
material med hög elasticitetsmodul. Genom att väggplattans spännvidd minskas, kan
även dess styvhet ökas.
Hög elasticitetsmodul ökar det energibelopp, som åtgår för att försätta väggen
i vissa svängningar, och denna ökning är direkt proportionell mot elasticitetsmodulens
storlek. Ljudvågen måste därför vara av i proportion med elasticitetsmodulen ökad
20—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
