Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Grundläggning - Värmeisolering, av William Fagerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
HUSBYGGNAD.
väggar och botten som en tät farkost. Det mest pålitliga sättet att åstadkomma
detta är att utföra ett armerat betongtråg, med betongmassa av så cementrik och blöt
konsistens att den i och för sig är tät. Skulle någon hårfin spricka eller liknande finnas
i ett dylikt tråg, tätar den sig själv genom läckvattnets halt av lösta salter ur cementet.
Använder man sig av ett tätskikt av asfaltpreparat, blyisolering i asfalt el. dyl., bör
dock innanför detta finnas ett armerat betongtråg som alltid behövlig reserv. Att genom
invändig behandling täta ett illa utfört betongtråg låter sig göra med vissa preparater
såsom Sica och Metallic Liquid.
Värmeisolering.
Av civilingenjör William Fagerström.
Eig. 508. Väggytans temperatur är tj på
varma och t2 på kalla sidan; pr 1 m2 av
väggens yta passerar pr timme en
värmemängd av W kgcal, om väggens
värmeled-ningstal är h.
I ett kallt klimat drager en byggnads uppvärmning betydande kostnader. Under
den kalla årstiden sker en ständig värmeutströmning från den varma luften inne i
byggnaden genom ytterväggar och tak till den kalla ytterluften. Värmeutströmningen sker
genom väggar, fönster, dörrar, golv och tak. En byggnad, som är lättare att hålla varm
än en annan av samma storlek, säges vara bättre isolerad mot värmeförlust än den
andra. Genom att till väggarna använda
material med god värmeisoleringsförmåga kan
man få en byggnad med små värmeförluster.
Dessa väl isolerande material äro emellertid
ofta dyra i inköp, och det kan visa sig, att
om fordringarna på värmeisoleringsförmågan
ställas allt för höga, blir väggkonstruktionen
för dyr. Det är nödvändigt, att den, som vill
bygga sitt hus ekonomiskt, ägnar frågan om
byggnadskonstruktionernas värmeisolering
särskild uppmärksamhet och på så sätt, att både
anläggnings- och bränslekostnad beaktas.
Värmen ledes utefter en värmeledare på
samma sätt som elektriciteten utefter en
elektrisk ledare. Värmeströmmen går alltid i
riktning från varmare till kallare delar.
Liksom det finnes goda och dåliga elektriska ledare,
finnes det även goda och dåliga värmeledare. Ju
sämre värmeledningsförmåga ett material har,
desto bättre isolerar detsamma mot värmeförlust.
Å fig. 508 är visat, hur temperaturfallet ter sig inne i en solid kropp av homogen
beskaffenhet. Ytan AB har temperaturen L och arean A, ytan CD temperaturen t2
och samma area som ytan AB. Från AB till CD strömmar på grund av
temperaturskillnaden en viss kvantitet värme, W, som mätes i kgkalorier (kgcal.) pr timme. (1
kgcal. = den värmemängd, som åtgår att höja temperaturen på 1 kg vatten 1° Cels.)
Genom försök är visat, att denna värmekvantitet är direkt proportionell mot
temperaturfallet (L—12), omvänt proportionell mot avståndet d mellan ytorna och direkt pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
