Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Ramar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
HUSBYGGNAD.
På samma sätt som man kan bygga ut ett stångsystem i planet genom att
upprepade gånger medelst två nya stänger tillfoga en ny punkt (se »Stångsystem»), så kan man
också bygga vidare på ramverket genom att vid varandra foga ram efter ram. Genom
att härvid införa leder i ramsidornas mittpunkter, ernås en förenkling av
konstruktionens verkningssätt, som gör det lättare att överblicka dess dimensionering. Fig. 371
Fig. 369. Diagram över böjande moment,
som åverka ramen fig. 365.
Fig. 370. Ramen fig. 365 ombildad till
jämnstark konstruktion och försedd med trenne
leder vid platser där momenten äro 0.
visar ramen fig. 370, försedd med konsoler, och fig. 372 hur vid dessa fogats nya ramar
i form av treledskonstruktioner, så att en rambalk, en Vierendelbalk, erhållits. I
praktiken utför man icke lederna utan låter sidorna gå fram kontinuerligt genom de tänkta
ledpunkterna. Fig. 373 och 374 äro dylika Vierendelbalkar. Fig. 375 visar en
modifikation, vid vilken den tänkta leden flyttats till vertikala delarnas nedre ändar, genom
att undre horisontala sidan göres smäcker. Figuren visar samtidigt hur upplagen äro
anordnade i princip lika med vid ett stångsystem.
Fig. 371. Ramen fig. 370 påbyggd med Fig. 372. Ramen fig. 371 med nya ramar tillfogade i
konsoler. form av jämnstarka treledsbågar.
Den vanliga rambalken, efter sin konstruktör gemenligen kallad Vierendelbalk, är
i allmänhet icke någon ekonomisk konstruktion. Stångsystemet ger, vid likvärdigt
utförande, mindre vikter och enklare arbete. Undantag utgöra endast vissa konstruktioner
i armerad betong, vid vilka det är billigare att öka dimensionen på de vertikala och
horisontala stängerna, för att taga momenten, än att sätta in diagonaler. I regel är det endast
behovet av fönsteröppningar, ostörda av diagonaler, eller kravet på dessa diagonalers
avlägsnande såsom störande för ögat, som kunna motivera Vierendelbalken. Att den det
oaktat kommit till vidsträckt användning beror på mindre välbetänkta förordningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
