Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. PELARE.
57
500 000 kg pr cm2. Hade förkortningen pr längdenhet varit 5 gånger så stor vid
samma lastökning, skulle materialets hårdhet varit 5 gånger mindre, d. v. s.
elasticitets-modulen 100 000 kg pr cm2.
Även dessa två sistnämnda omständigheters inverkan på pelarens bärkraft —
elasticitetsmodul samt tvärsnittets form — skulle föra för långt att här förklara, varför
endast resultatet konstateras.
I nedanstående tabell angives gränsvärdet å 1: a, då buktning inträffar samtidigt
med krossning, för några material och några pelarsektioner. För sten och betong äro
ungefärliga värden valda.
Material Pelarsektion [-Elasticitetsmodul-] {+Elasticitets- modul+} kg/cm2 1: a, då
pelaren buktas samtidigt med att den krossas Belastning pr ytenhet av tvärsnittsytan vid krossning (flytning) kg/cm2
Granit fyrkantig 500 000 20 1000
» rund 17.5
Marmor fyrkantig 100 000 12.5 500
» rund 11.5
Betong, ordinär fyrkantig 150 000 16.5 200
> » rund > 14.5 »
> special fyrkantig 350 000 17 500
» » . rund 15 >
Gjutjärn .... rör 1000 000 6 7 000
Götjärn » 2 150 000 46 2 500
Värdena å 1: a visa hur onödig variationen av pelarens tvärsnitt till spolform eller
liknande som regel är. Endast vid gjutjärnspelare borde den vara vanlig.
Är en pelare centriskt belastad och rak samt så kort, att den krossas med bibehållen
räthet, kommer pelaren — om den är jämtjock — att vara lika påfrestad till alla sina
delar. Något skäl att göra pelaren olika tjock på olika delar föreligger då icke. (Den
möjligheten att pelarens egen vikt skulle vara så stor, d. v. s., pelaren så lång, att på
grund härav dess tvärmått skulle märkbart ökas mot basen, lämnas här å sido. Denna
ökning blir som regel försvinnande liten utom vid rent dekorativa pelare.)
Vid den långa, smäckra pelaren, vid vilken utbuktning skulle inträffa förr än
krossning, kommer — såsom synes av de schematiska bilderna 113, 115 och 116 — lasten
icke att ligga centriskt i samtliga delar av pelaren utan endast i vissa tvärsnitt. Är
pelaren jämtjock, kommer belastningen pr ytenhet av tvärsnittet att bliva minst i dessa
centriskt belastade tvärsnitt. Där lasten förskjutes närmare ena kanten, växer vid
den trycket pr ytenhet (jfr sid. 26).
Vid formgivning av en konstruktion är det ofta ett önskemål att avlägsna
överflödigt material, så att konstruktionens olika delar bliva jämstarka. Den smäckra pelarens
utseende efter dylik behandling blir beroende av, om den är anordnad enligt Fall I, II,
III eller IV. I samtliga dessa fall kommer största påfrestningen att inträda, där lastens
verkningslinje ligger mest excentrisk i förhållande till pelarens mittlinje. Där bör
således pelaren hava sitt största tvärsnitt. Sitt minsta tvärsnitt bör den hava, där lasten
verkar centriskt. Tvärmåttet, a, vid det förra av dessa tvärsnitt måste vara så stort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
